Kalkmålningarna

I Mälardalen verkade kring mitten av 1400-talet en rad olika kyrkmålare, vilka dock visar en viss släktskap med varandra. Detta syns bl a på den rikhaltiga ornamentiken med bl a stiliserade blom- och bladmönster. Vidare är det vanligen så, att valvkapporna har helgonbilder i stort format, något som är särskilt utmärkande för just Överselö kyrka.

I det västligaste  valvet flankeras  dessa helgon av profeter med språkband. Dateringen av målningarna är 1400-talets mitt.

År 1641 härjades kyrkan av brand, varvid särskilt korets målningar tycks ha lidit skada. Vi vet, att målningarna renoverades några år senare.

I samband med en omfattande ombyggnation av kyrkan åren 1881-1882 genomgick målningarna en tidstypisk renovering, varvid åtminstone i ett par fall helgongestalterna förvanskades. År 1973 konserverades målningarna på ett pietetsfullt sätt och framstår idag inte bara som mycket intressanta utan också som vackra.

Rent innehållsmässigt är korvalvets målningar traditionella i så måtto att de visar en bild av Kristus/Treenigheten ovanför altaret samt apostlarna i valvkapporna och i svicklarna de fyra evangelisternas symboler. Långhusets främre valv har åtta svenska helgon och västvalvet fyra ordenshelgon.

Apostlarna Andreas och Bartholomeus

Korets norra kappa visar apostlarna med sin attribut och språkband (texten nu borta). Andreas har som attribut ett X-format kors och Bartholomeus en flåkniv. På språkbandet har delar av trosbekännelsen stått att läsa.

Apostlarna Petrus och Paulus

I södra valvkappan finns målningen av apostlarna Petrus (med nyckel) och Paulus (med svärd) samt nu tomma språkband. Nyckeln syftar till uppdraget till Petrus att förvalta himmelrikets respektive dödsrikets nycklar (Matt. 16:19); svärdet är Paulus martyrredskap.

Helgonen S Eskil och S Erik

Långhusets främre valv, norra kappan. Eskil är det andra av Södermanlands lokalhelgon, som blev stenad till döds i Strängnäs 1080. Stenarna i hans ena hand syftar på detta. S Erik, svenskt nationalhelgon, dräptes i Uppsala, Kristi Himmelsfärds dag 1160. Han har som attribut riksäpplet och kungaspiran.

Helgonen S Olof och S Henrik

Långhusets främre valv, södra kappan. S Olof, den norske helgonkonungen, som led martyrdöden vid Stiklastad 1030 avbildas med en bila (martyrredskapet) och riksäpplet som attribut. S Henrik av Uppsala, som medföljde Erik den  helige på missionsresan till Finland och där led martyrdöden, avbildad i enbart biskopsdräkt utan annat attribut.

Helgonen S Torkel av Kumla och S:ta Elin av Skövde

Långhusets främre valv, östra kappan. Två lokala svenska helgon: till vänster troligen S Torkel av Kumla med nu förlorat attribut, en klockkläpp. Till höger S:ta Elin av Skövde. Hon håller i vänster hand ett svärd, martyrredskapet, och i höger hand en bok, på vilken legat ett avhugget finger (avlägsnat vid restaureringen 1882).

Helgonet S Botvid och aposteln S Sigfrid

Långhusets främre valv, västra kappan. Till vänster S Botvid - ett sörmländskt lokalhelgon med en fisk i vänstra handen och en bila i den högra. Han blev dödad med yxa under en fisketur i den sörmländska skärgården. Till höger ses S Sigfrid - Västergötlands och Smålands apostel - med ett kar i högra  handen, i vilket ses hans brorsbarns huvuden (Unaman, Sunaman och Vinaman), vilka blev dödade utanför Växjö och kastades i Helgasjön.

Johannes Döparen och aposteln Johannes

Finns i västra valvkappan. Den förstnämnde håller i sin hand en bok, på vilken Lammet vilar - Guds lamm, Agnus Dei (Jfr Joh. 1:15). Aposteln Johannes håller i vänster hand sitt attribut, en kalk.

Magnus Ladulås

Västvalvets västra kappa. Magnus Ladulås, klädd i franciskansk dräkt men bärande kungakrona. I vänster hand håller han en stor bok (en lagbok, syftande på hans roll som lagstiftare). Magnus gynnade franciskanerna och kom framför allt i Strängnäs stift att betraktas som en helgongestalt.

Nådastolen

Denna målning finns i korets östra valvkappa, precis ovanför altaret. Motivet illustrerar det som sker på altaret när mässan firas: Kristi offerdöd på korset upprepas och blir en närvarande verklighet i Nattvardens bröd och vin. Bilden visar, hur Gud Fader håller fram sin på korset utgivne Son som ett tecken på detta. Nådastolen är också en bild av den heliga Treenigheten. Till motivet hör även Den helige Andes duva (ej synlig på bilden).

S Antonius av Padua

Västra valvets östra kappa. S Antonius av Padua i ordensdräkt och med bara fötter. Han är ett franciskanernas klassiska ordenshelgon och avbildas här med en stor bok, tecken på hans lärdom, samt ”abbotstav”: han var en tid generalvikarie inom orden.

S Antonius Eremiten

Västvalvets södra kappa. S Antonius Eremiten med en klocka i handen och en griskulting som husdjur. Denne Antonius levde i Egypten på 200- och 300-talet och räknas som munkväsendets grundare. Som tack för att de vårdade fattiga och sjuka fick antoniterna på många platser gratis beta sin svin. Dessa kändes igen genom att de - som på bilden - bar en klocka om halsen.

S Bernhard av Clairvaux

Västvalvets norra kappa. S Bernhard av Clairvaux (1090-1153) är upphovsman till cistercienserorden, som var livligt företrädd i vårt land - bl a genom ett kvinnligt kloster i Vårfruberga.

S Laurentius

Mellersta valvets norra valvkappa. Han är liksom Stefan iförd dalmatika och bär i vänster hand ett halster: han stektes till döds. Detta skedde i Rom den 10 augusti 258 under kejsar Valerianus förföljelse mot de kristna.

S Stefan

Mellanvalvets södra kappa. S Stefan, den förste kristne martyren, som stenades till döds, är klädd i diakondräkt och bär som attribut tre stenar i högra handen.

S:ta Margareta

Mellersta valvets västra kappa. S:ta Margareta, en annan av de krönta huvudjungfrurna. Hon står på en drake, vilken hon dödar med en korsstav i enlighet med legenden som berättar att hon mötte en eldsprutande drake men avlivade honom genom att göra korstecken.

S:ta Ursula

Långhusets mellersta valv; östra kappan. S:ta Ursula med sitt attribut, en pil - hon blev skjuten till döds. Ursula är en av de krönta huvudjungfrurna.