Stenkumla kyrka

"Sanct Laurentius, herre, denna klocka är gjuten till eder ära" står det på 1400-talsklockan i tornet. På korväggen finns en dominerande bild av Laurentius med sitt halster som kännemärke men så är också Stenkumla kyrka helgad och invigd till S:t Laurentius ära.

Den nuvarande kyrkobyggnaden har föregåtts av en äldre anläggning uppförd under 1100-talet. Det nuvarande tornet tillkom som en sista byggetapp till denna kärn-kyrka, omkring 1200-talets början. Under mitten av samma århundrade inleddes en ombyggnad av kärnkyrkan och första etappen var det gamla koret som ersattes med det nuvarande omkring 1250. Omkring 1300 revs det äldre romanska långhuset varefter det nuvarande uppfördes. I samband härmed skedde en viss modernisering av koret med bl. a. spetsbågiga fönster för en bättre stilanpassning till det nya långhuset. Samtidigt förhöjdes tornet till sin nuvarande nivå.

 Tornet har ett par intressanta byggnadsdetaljer nämligen dess romanska västportal från den ursprungliga kärnkyrkan samt det tegelomfattade rundfönstret med mas-verk på samma sida.

Liksom tornportalen är även kor-portalen av romansk typ. 

Långhusportalen avviker däremot i stil då den påverkats av 1300-talets gotiska stil-inriktning. Portalen har välformad tympanonkontur och rikt ornerade kapitälband. 

Långhuset är nära nog kvadratiskt. De fyra tältvalven bärs upp av en smäcker mittkolonn vars kapitäl är smyckad med palmetter och huggna diamantband 

. Den ursprungliga tornbågen fylls av en kraftig mittkolonn och två rundbågsöppningar.

Stenmaterial, ristningar och gravminnesmärken:

Ringkammaren under tornet har intressanta medeltida putsristningar i form av skepp, bladornament, armborst-krigare m. m. 

 Två runstenar av bildstens-typ från 1000-talets mitt. Texten på den ena lyder i transkription: "Butmund och Butraif och Gunnvar, de . . reste stenen . . och (han) uppehöll sig söderut med pälsverk, och han slutade sitt liv i Ulfshale (n. v. udden på Møen, Danmark), när den helige . ."

Ett kalkstenskors med Kristusbild i relief förvaras på Gotlands fornsal. Det har tidigare tillhört Stenkumla kyrka och dateras till 1100-talet. 

 

Kyrkan äger några medeltida gravstenar samt några från 1600-talet.

På norra korväggen finns ett epitafium. Dess målning framställer prästen Anders Rasmusson Kusenmose död 1606 och hans efterträdare Knut Hansson död 1627. T. h. i bilden Anders Rasmussons hustru Sofia som vid hans död gifte sig med efterträdaren. De nio barnen ur båda äktenskapen, varav endast två synes ha överlevt. 

 

På kyrkogårdens norra sida finns en svagt markerad upphöjning i gräsmattan som markerar var gärningsmannen Tektor gravsattes efter att ha halshuggits på Stenkumla backe den 18 maj 1876. Hans grav är den enda synliga på norra sidan. 

Kalkmålningar och fönster:

Kyrkan äger en rik målningsskrud. Kalkmålningarna härstammar från två perioder. Äldst är 1200-talsmålningarna i koret. På dess östvägg syns överst t. v. Laurentius med sitt halster och därunder Petrus med nyckeln. T. h. överst Bartholomeus med kniv och därunder Paulus med svärdet. Ovanför östfönstret en Kristusbild omsluten av mandorla samt i koret ovanför triumfbågen en märklig framställning av den Korsfäste Kristus.

På nordmuren i koret en apostlasvit som i mitten har motivet "Kristus som världsdomare". Denna målningssvit är från 1400-talet. På västmurens norra sida motivet "själavägningen.

 I 15 scener på nordmuren en passionssvit som inleds med bebådelsen och slutar med uppståndelsen. 

 På västmuren nära huvud-portalen finns tre fält med helgonbilder. I det vänstra fältet Birgitta som pilgrim (?). I mittfältet Elisabeth av Thüringen (?) och Barbara samt i det högra Katarina och Margareta.

I korfönstret och långhusets sydfönster finns några fragmentariska, ornamentala glasmålningsrutor bevarade. De är samtida med långhusbygget, omkring 1300.

Inventarier:

Altaruppsats av sandsten med motivet uppståndelsen som flankeras av Moses och Aron. Gotländskt arbete av Lars Hamel från 1676, målad av Johan Bartsch d. y. 1681.

 Det södra sidoaltaret finns bevarat, tjänar nu som stöd för predikstolen anskaffad under 1600-talet. Den stod tidigare på norra sidan.

Kyrkans förnämsta konstverk är det 800-åriga triumf-krucifixet vilket är ett framstående arbete. Det anskaffades för den gamla kärnkyrkan och dess proportioner är sålunda anpassade för dess triumfbåge. Ursprungligen försett med kungakrona. Endast händerna genomspikade, fötterna hänga fritt och är försedda med skor. Målningen på krucifixets frånsida tillkom under 1600-talet. 
 

I korets östra mur en sakramentsnisch med rikt snidad omfattning och dörrar från 1300-talet.  

IKorbänk från 1683 med intressanta målningar i speglarna av Johan Bartsch samt namn och bomärken.

Dopfunt sydgotländskt 1700-talsarbete. Troligen ersatte den en skadad funt från 1100-talet från vilken fotplattan finns bevarad. 
 

Nuvarande orgel byggdes 1989 av Johannes Künkels orgelverkstad. Den tidigare orgeln anskaffades 1964 och ersatte då en orgel från 1843. Denna orgel hade tidigare tillhört Operan i Stockholm och finns numera i Sundre kyrka.

 Kollektkista från 1600-talet.

Av särskilt intresse är sakristidörren. Den har ursprungligen varit placerad i tornets västportal och är sannolikt samtida med denna (omkr 1200). Dörren låg under lång tid som golvbräder i tornet men placerades i sakristiportalen där den passade. Lägg märke till den vackra nyckeln och dörrens intressanta smide.