Allt oftare talas om bildningens betydelse i vår tid. Samtidigt är de politiska signalerna tvetydiga: man önskar en kulturkanon men skär ner på folkhögskolorna. Gustaf III instiftade 1786 Svenska Akademien med uppgiften att värna språkets ”renhet, styrka och höghet”. Hur tolkar man en sådan syftesparagraf idag? Behövs akademier av detta slag och vad innebär det att ha ett akademiskt förhållningssätt?
MEDVERKANDE
Mats Malm, ständig sekreterare i Svenska Akademien
Jonas Eek, domprost i Stockholms stift
Inspelat söndag 8 september kl. 13.00–14.30, Storkyrkosalen.