Lyssna

Den barocka gestaltningen är här!

Vi visas runt av Robert Edman och får se Storkyrkan som hon såg ut 1743. Under århundraden har alla utsmyckningar minimerats till skuggningar i fasaden mot slottet. Nu kan vi äntligen uppleva den ursprungliga gestaltningen.

Robert Edman, KFS Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm AB, tar med oss upp i hissen på östra sidan mot Slottsbacken.

Det är den sidan som hade flest utsmyckningar 1743 och som under århundraden tagits bort. Det är återställningen kommer att synas tydligast.

Väggen har åter fått en stor ram, markerade ramar runt fönstren, vingar ovan nedre fönstren och djupa tvärgående markeringar på de kvadratformade hörnen. Allt i puts.

Putsarna mäter, skissar och bygger upp putsen för att få fram formen och sedan drar man med ett profilverktyg. Robert berättar att det är här man verkligen ser kvaliteten på arbetet och yrkesskickligheten. Det är otroligt snyggt genomfört.

Vi tittar på de kvadratformade hörnen som har fått djupare tvärgående markeringar i putsen. Dessa har även fått djupare fall för bättre avrinning.

Nu kan vi även se resultatet med ny och gammal sten i en och samma utsmyckning. Skillnaden syns knappt inte. 

Vi tar trapporna ner och fick möjlighet att träffa Johnny Larsson, Larsson Örnmark Målerifirma AB, som målar stenen med linolja. Att måla sten med linolja är ovanligt och man gör det här för att få ett genomgående utseende och att skydda stenen.

Johnny berättade att det är andra gången han arbetar på Storkyrkan. Förra gången var interiört inför bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Här går det att se vad Larsson Örnmark Målerifirma AB gör.

 

Vi går längre ner och får ta del av inskriptionen bakom statyn Olaus Petri. Inskriptionen är gjord med bladguld och har även den renoverats.

Texten är skriven på latin och sattes upp upp på 1740-talet - översatt lyder den så här: 

Detta Heliga Hus, vars byggnad blivit påbörjad av Riksföreståndaren Birger Jarl År efter Christi börd 1264. Skonad av de lågor, vilka ofta härjat Staden, Blev det åren 1567 och 1595 av åskan träffad, Till Folkets stora förskräckelse, men ingen eller föga skada. Av Konungen Gustaf I:s, glorvördigast i åminnelse, fromma nit År 1527 från Papistisk vidskepelse renad Och på samma Konungs och Statens upprätthållares befallning, Att icke den med sin för stora närhet till Slottet måtte skada På denna östra sida avskuren. Men på det vad som i längden förloras, måtte genom bredden ersättas, Har Choret på båda sidor blivit utsträckt till Templets vidd. Slutligen enligt den milderikaste Konung Fredrics Bud och Befallning Har ett Torn av förvånande höjd, som av ålder blivit bräckligt, nedrivits Och själva byggnaden med taket förbättrat, Hvartill början gjordes 1736 och fullbordades 1743. Du, vilken Du är, Vörda Världens Upprätthållares så uppenbarade Försyn Och bed med brinnande iver Att Han måtte vidare skydda sin Helgedom, Och att Hans Ord här må oupphörligen dåna Och upptända Åhörarnas hjärtan, Men därifrån avvända all annan eld och tordön.
(Wikipedia)
„

Foto: Andréas Lindström

Vi fortsätter ner och går över till tornet. Vi åker 19 våningar upp och där är plåtslagarna i full fart. Balustraden på tornterassen är åter på plats. Vi kikar på de återskapade speglarna på hörnen av tornterassen. Dessa hade under tidigare renoveringar försvunnit. 

Vi träffar plåtslagare Micke Larsson som arbetar en bit upp klocktornet. Det har hunnits med väldigt mycket sedan vi sist var uppe i tornet. Nästa allt trä är nu täckt med kopparplåt. Det är ett otroligt arbete som har genomförts av timmermännen och plåtslagarna. Micke menar att det här är drömjobbet för varje plåtslagare. Det är ett av de mest avancerade arbeten man kan genomföra, då det handlar både om problemlösning och återskapade av något som har försvunnit. Micke visar hur man formar plåten genom att glödga kopparen och hur man slår den på mallar i trä som timmermännen skapat. Man värmer upp kopparen till 800 grader. När kopparplåten har en plommonlila färg då är dags att börja slå och forma den. 

Kopparplåten som de arbetar med är mellan 6-7 mm tjock. Det som har varit viktigt här är att tänka på tätheten och man använder EPDM matta under plåten. 

Robert berättar att just tätheten är viktigt på ovansidan men också att det finns möjlighet för luftning och avrinning. Man har nu säkerställt det. 

Det som upptäcktes när man tog bort plåten var att det inte fanns vare sig ventilering eller korrekt avrinning. Väta hade läckt in och träet förstördes successivt. Material har alltid en viss livslängd, men här det gäller det att verkligen att skapa de bästa förutsättningar för att det ska kunna hålla i många år.

Vi går ända upp till lanterninen som nu är den helt inslagen i koppar. Där träffar vi plåtslagarna Joel Jonstad och Alexandr Mats som arbetar med att montera de nymålade facklorna på spirorna. De stiliserade facklorna har fått nytt bladguld på utsidan och innanmätet är målad i gult. 

En svängd lucka är skapad på själva lanterninen med en trappa på insidan. Robert berättar att man har skapad en stege i ett av klocktornets ben för att komma upp ovan klockorna. Därifrån kan man ta sig ända upp till insidan på lanterninen och göra underhåll och syn. Det har även fästs en stång runt om för fastspänning på utsidan. Snart är det dags för den runda bollen och tuppen att förgyllas.

Vi går ner och kikar på urtavlorna. Efter att ha sett bedrövliga ut är de nu i ett strålande skick. De är nymålade och nästa steg är att montera siffrorna. 

Vi kikade på hörnorna där den nya stenen är monterad och Robert berättar att här har man satt en sten i början och i slutet på en rad.. Man hade inte råd att lägga en linje helt i sten utan använde sig av puts för fylla ut mellan stenarna. 

Vi hittar även en liten utsmyckning i puts i form av en droppe. Den har putsarna återskapat med hjälp av papier-maché. 

När vi kom ner träffade vi putsare Laki Larsson och fick pratade om det fantastiska arbetet. 

På innergården står nu två tält som har förvandlats till måleriverkstad. I den ena målar man räckena som står högst upp på sidorna av taken. I den andra gör man färgprover för lanterninen. Det ser fantastiskt fint ut.

Vi tackar Robert för visningen och konstaterar att nu är det inte långt kvar!