Domssöndagen skapar för många en dyster stämning. Till att börja med infaller den i den allra mörkaste tiden på året. För kyrkligt engagerade skapar också temat för dagen viss nedstämdhet, för en del också oro och obehag. Den talar om vår egen död och vad som ska hända efter den.
Temat för dagen är visserligen segerinriktat med Kristi återkomst, samtidigt som fokus i texterna ligger på vad som händer med oss människor då. Budskapet är genomgående att då ska det utkrävas ansvar för vad vi gjort med våra liv. Det i sin tur kommer att leda till en uppdelning mellan onda och goda, rättfärdiga och orättfärdiga. De rättfärdiga ska få ”överta det rike som har väntat på er sedan världens skapelse”, medan de onda, de förbannade, ska gå bort ”till den eviga eld som väntar djävulen och hans änglar”, ”den brinnande ugn” där man ska ”gråta och skära tänder”. Vi kallar detta ”den dubbla utgången”.
Frågan är nu hur kristna hanterar dessa texter idag. Somliga håller fast vid dem och gör allt för att de själva och deras barn ska hamna på rätt sida. Andra kan inte förlika sig med den gudsbild som ligger bakom – en Gud som tar avstånd från en stor del av mänskligheten genom evigt straff. De vänder sig istället till Paulus beskrivning av slutskeendet att Gud till sist ska bli ”allt i alla”. Som så ofta handlar det hela om hur vi tolkar bibeltexterna – hur bundna eller fria vi är i förhållande till dem. Det berör också frågan hur mycket förändring kristen tro tål utan att mista sin identitet. Är domstemat en bärande del av evangelieförkunnelsen idag? Om inte vad sätter vi istället?
Samtalet är inspelat söndag 20 november i Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan