Först och främst: ekonomi är något positivt och nödvändigt. Det betyder ju hushållning. Och det är en färdighet som varje människa måste lära sig. Att hushålla med krafter, energier och andra materiella och immateriella resurser är alldeles ofrånkomligt om vi ska leva i ett hushåll – vare sig det består av en eller många personer, omfattar en by eller en stad, samhället eller hela planeten. Var goda ekonomer (oikonómoi), uppmanar bibelns Första Petrusbrev (4:10). I svensk översättning heter det att vi ska vara ”goda förvaltare av Guds nåd i dess många former.”
Även konsumtion hör till livet. Ordet kommer från latinets consumere och betyder att bruka, använda, men även att förbruka och förslösa. Också det en påminnelse om att vi aldrig kan vara oss själva nog! Vi är beroende av varandra och hela skapelsen. Ekonomi och konsumtion påminner oss om att vi är skapta till att vara i relation och till att gemensamt måna om de individuella och gemsamma resursernas hållbarhet. En nyckel för att lyckas är att vi vet skillnaden mellan behov och begär. Annars är det lätt att vi försöker mätta hunger på fel sätt.
När kroppen är mätt, kanske rentav övermätt, kan det fortfarande finnas hunger kvar. Då är det själens hunger som gör sig påmind. Den kräver mer än kalorier. Den vill ha stora ord och idéer att tugga på. Själens hunger är utbredd och den kan vara riktigt plågsam. Omättad bidrar den till ohälsa i kropp och själ.
Under decennier med relativt god materiell välfärd och ganska stor trygghet var det lätt att invaggas i känslan av att det alltid kommer att fortsätta så. Och att bra resurser för skola, vård och omsorg självklart gör barn till demokratiskt sinnade, hjälpsamma och samarbetsvilliga vuxna. Men så enkelt är det inte. Det krävs mer för att mätta själens hunger och bygga karaktärsstyrka. Det är trots allt en konst att vara människa.
Förutom våra personliga kriser genomlever vi även gemensamma kriser. Än är det ovisst om och hur mänskligheten lever upp till det som klimatet kräver. Vi har kommit ur en pandemi och vet att det kan hända igen. Krig, konflikter och klimatförändringar vållar lidande och ökar den globala migrationen. Den frihetliga och demokratiska utvecklingen har bromsat in på många håll i världen. Med digitaliseringen är vi mitt i ett massivt teknikskifte som kan ge lösningar på många problem, samtidigt som ny teknologi genomgripande förändrar miljarder människors livs- och arbetsvillkor. Det finns mycket som kan få oss att känna en klump i magen.
Det finns situationer och tider som fordrar att människor, enskilt och gemensamt, tänker och handlar utanför sin bekvämlighetszon. Sådana situationer och tider är det nu. Då måste själens hunger mättas med särskild omsorg. Det vill jag bidra till med min bok Tio tankar för själens hunger.
Antje Jackelén, ärkebiskop emerita