− När det gäller spåntak, eller kyrkspån, gäller det att skapa en hållbar yta av tjära till skydd mot bland annat UV-strålning. Den tjära som används idag ger inte ett hållbart resultat utan taket i sin helhet måste göras om igen redan efter 20 år, och då till stora kostnader, säger Rickard Isaksson som är stiftsantikvarie i Stockholms stift.
Han menar att vi sedan samhällets industrialisering har tappat mycket hantverkskunskap på olika områden. Bland annat när det gäller att tillverka och påföra tjära, en viktig komponent för att bevara spåntak på kyrkor. Enligt Riksantikvariatets skrivning som gjordes på 1970-talet ska tjära av hög kvalitet, så kallad dalbränd tjära, användas. Men sådan tillverkas endast i liten skala idag.
− Kunskapen om att tillverka tjära fanns redan innan vikingarna men vi har till stor del tappat den, säger Rickard Isaksson.
Han berättar att vi idag har en ökad medvetenhet om hållbarhet och etisk produktion.
− Den kunskapen är viktig både för att få ett hållbart resultat och för att kontrollera att tillverkningen sker på ett etiskt sätt.
Täcker inte behovet
De senaste tio åren har det hänt mycket i frågan. Hantverkslaboratoriet i Mariestad tillsammans med Svenska kyrkan på nationell nivå och det Nordiska tjärnätverket samarbetar. Dalbränd tjära tillverkas i Finland, Norge och i mindre skala på Gotland. Men produktionen täcker inte behovet i stort utan används lokalt.
För att få mer hållbara resultat har Rickard Isaksson tagit fram ett upphandlingsunderlag för församlingarna i Stockholms stift. Han hoppas att det ska leda till bättre alternativ när det gäller inköp av tjära och en tjära som har möjlighet att bilda en mer hållbar yta.
− Omställningen är tidskrävande, säger han, och menar att i stället för import från Kina bör alternativ sökas på en nordisk och serbisk marknad.
Behöver nya metoder
Visby stift tillsammans med Gotlands Museum har undersökt och kommit fram till en metod som visat goda resultat. Det är en tjära som kokats för att bli mer filmbildande och blandats med pigment för att motverka att solens UV-strålning bryter ner träet i spånen. För att underhålla spåntak får Svenska kyrkan kyrkoantikvarisk ersättning till viss del. Spåntak värderas högt kulturhistoriskt och att byta ut dem är inte aktuellt i dagens läge, även om de är krävande att underhålla, säger Rickard Isaksson:
− För att få hållbara spåntak behöver vi bland annat förändra våra metoder att stryka tjära, resultatet idag är för dåligt. Två hållbara exempel är Röros och Mattmar kyrkor som är klädda med spån och behandlades med tjära på 1700-talet.
Ett troligt medeltida spåntak finns även att beskåda på vinden i Österhaninge kyrka.
− Spåntak som fenomen har högt kulturhistoriskt värde och är en urgammal hantverkstradition. Vi behöver en ökad kunskap i frågan för att kunna lämna vidare till kommande generationer, avslutar Rickard Isaksson.
Pia Strand Runsten