Helge Ljungberg ägnade tid vid akademin och blev teologie doktor 1938 med en avhandling om religionsskiftet i Norden och räknades som specialist på den förkristna religionen i Sverige. Han var docent i religionshistoria med religionspsykologi vid Uppsala universitet 1938–1950.
1939 blev Helge Ljungberg litteraturchef vid Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag Under åren 1947–1950 var han komminister i Oscars församling och därefter kyrkoherde i Engelbrekts församling. Under fyra år på femtiotalet var han fältprost. 1958 blev han ledamot i Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala. Under tio år, 1941–1951, var han redaktör för kulturtidskriften Vår Lösen.
Åren som biskop
Helge Ljungberg utnämndes till biskop i Stockholms stift 1954 och vigdes i Uppsala domkyrka den första söndagen i advent samma år av ärkebiskop Yngve Brilioth. Vid den tidpunkten var Stockholms stift fortfarande i vardande. Efter tolv år arbetades det fortfarande med stiftsgemenskap och sammanhållning i storstaden. Stockholm växte så det knakade.
I söderort ökade befolkningen under Ljungbergs biskopstid från 88 000 till 298 000. Det krävde nya kyrkor och nya församlingsindelningar. Den stora Brännkyrka församling delades i tre församlingar. 33 nya kyrkobyggnader växte fram och togs i bruk. 50 procent av Stockholms kyrkor byggdes efter 1950. Det var inte bara brist på kyrkorum utan även på präster.
I sitt herdabrev betonar Helge Ljungberg kyrkans stora uppgift att värna om de mänskliga rättigheterna. Han sa: ”Isoleringen måste brytas och kyrkan måste finnas där människor finns. Kyrkan bygger, inte bara rum för gudstjänst, utan också rum för gemenskap i nybyggarområden dit människor kommer från olika håll och skapar nya gemenskaper. Vi måste lyssna på tidens puls. Utvägar finns alltid för den som har kärlekens uppfinningsrikedom.”
1958 startades Stockholms Teologiska institut (ITH) som ett sätt att råda bot på prästbristen. 1955–1983 var Helge Ljungberg ordförande i Svenska Jerusalemsföreningen. Under de åren blev det nu 100-åriga Hussein bin Talal′s sjukhus i Jerusalem åter ett sjukhus för fattiga palestinier och under viss ledning av Svenska Jerusalemsföreningen. 1971 gick Ljungberg i pension efter sjutton år som biskop. Han är den som hittills har haft längst tid som biskop i Stockholms stift. I många år hade han en arbetsgemenskap med hustrun Rut som var jur.kand. och arbetade vid Stockholms domkapitel.
Avtryck
Stockholm växte i hastig takt under Helge Ljungbergs biskopsår. Nya kyrkobyggnader behövdes och han fick inviga 33 nya kyrkor. Den snabba växten innebar också att stora församlingar delades, framför allt i söderort. Ljungberg var akademikern som blev biskop med tydlig känsla för att vara kyrka där människor är.
Epilog
Helge Ljungberg slutade sina dagar på jorden 1983 och har sin gravplats på Danderyds kyrkogård tillsammans med hustrun Rut, som avled 1967. I Danderyd hade han sin första prästtjänst.
Kontroversiellt
Helge Ljungberg prästvigde Stockholms stifts första kvinna Elisabeth Djurle Olander den 10 april 1960.
Mer att läsa
Ansgar och Björkö, 1945
Hur kristendomen kom till Sverige, 1946
Våra högtider, 1948 Röde Orm och vite Krist, 1950
Herdabrev till Stockholms stift, 1954