Kyrkounderhållsbidrag, KUB

Kyrkomötet beslutade hösten 2016 om ett förändrat utjämningssystem. Förändringen syftar till att utjämna de olika ekonomiska förutsättningarna som församlingarna har. Kyrkostyrelsen fördelar 100 mnkr till stiften för det så kallade kyrkounderhållsbidraget som i sin tur fördelar till församlingar och pastorat. Stockholms stift får för närvarande årligen ca. 4,3 mnkr i kyrkounderhållsbidrag.

Det ekonomiska utjämningssystemet har sin grund i en ömsesidig solidaritet mellan Svenska kyrkans församlingar. Syftet är att alla församlingar ska ha ekonomiska möjligheter att fullgöra sin grundläggande uppgift och kunna ta ansvar för sina kyrkobyggnader.

Kyrkounderhållsbidraget infördes fr.o.m. bidragsåret 2018 och ersatte då kyrkobyggnadsbidraget (KBB).

Kyrkounderhållsbidrag utgår till församlingar och pastorat för kostnadskrävande underhållsarbeten på kyrkobyggnader, såsom renoveringar och restaureringar. Kyrkounderhållsbidrag utgår inte till om- och tillbyggnadsarbeten. Till arbeten på kyrkobyggnad räknas även arbeten på klockstapel och fast inredning i kyrkobyggnad, såsom altaruppsats, altarring, predikstol, orgel eller bänkinredning.

Vid underhållsarbeten på en kyrkobyggnad kan kyrkounderhållsbidrag utgå för såväl de direkta byggnadskostnaderna som kostnader för medverkan av särskild expertis för förundersökning och projektering, antikvarisk platskontroll och dokumentation under arbetet samt för särskild byggnadshistorisk undersökning i samband med att vissa åtgärder vidtas. 

Till skillnad från kyrkoantikvarisk ersättning (KAE) kan kyrkounderhållsbidraget gå till alla kyrkobyggnader, inte bara de som skyddas enligt kulturmiljölagens fjärde kapitel. Bidraget infördes dock med tanke på att enheterna ska ha råd med egeninsatsen i KAE projekt. I praktiken innebär det att de skyddade kyrkorna kommer prioriteras i stiftets beredning.

Kyrkounderhållsbidraget är som sagt en delkomponent i det inomkyrkliga utjämningssystemet. Vid fördelning tas viss hänsyn till skattekraft och utdebiteringsnivå, rörelsekapital och långfristiga skulder. Hänsyn kan också tas till hur angelägna åtgärderna bedöms vara. Det beslut om bidrag som stiftsstyrelsen fattar utgår alltid från bidragsnivån, själva procentsatsen. Om kostnaderna blir lägre reduceras bidraget med utgångspunkt från bidragsnivån. Blir kostnaderna mer än vad som uppgivits i beslutet kan endast det maximala beloppet i beslutet utbetalas. Möjlighet finns att söka tilläggsbidrag.​

Stiftsstyrelsen tog beslut om utökande bedömningsgrunder inför beslut om kyrkoantikvarisk ersättning (KAE) och kyrkounderhållsbidrag (KUB) den 15 februari 2022. Beslutet har tagits för att den ekonomiska situationen inom stiftet kraftigt har försämrats samtidigt som KAE inte har ökat, utan även den minskat i omfattning. Enheterna har mycket svårare att klara av den stora egeninsats som krävs för att kunna åtnjuta KAE.

Beslutet innebär i korthet att innan en församling ansöker om KUB ska församlingens Lokalförsörjningsplan (LFP) samt Vård- och underhållsplan (VU-plan) vara godkänd av stiftskansliet enligt de krav som ställts.

Syftet med beslutet är att stiftskansliet ska kunna identifiera alla kostsamma åtgärder för att bättre kunna planera in dem tillsammans med enheterna innan ansökan om KUB skickas in.

Kostsamma åtgärder definieras vara sammanlagt 10 miljoner kronor eller mer under en tioårsperiod för ett förvaltningsobjekt. Ett förvaltningsobjekt omfattar kyrkobyggnad (inkl. skyddade inventarier), begravningsplats och kyrkotomt. Dessa kostnader ska framgå i VU-planen i en grafisk tids- och finansieringsplan. Åtgärder i denna storlek kommer alltid behövas etappindelas under två eller fler ramår. Enskilda ansökningar till en kostnad av två miljoner kronor kommer särskilt granskas.

Stiftet råder alla enheter att alltid söka KAE och inte bara KUB. Det finns goda anledningar att söka både KAE och KUB då byggkostnaderna har skjutit i höjden det senaste året. Att mäkta med egeninsatsen i KAE projekt blir allt mer betungande för enheterna. Därför kan KUB användas för att bidra till den egna insatsen i KAE projekt. 

För att söka om KUB ska en ansökningsblankett fyllas i, skrivas under och skickas in till stiftskansliet senast 31 oktober varje år. Om inget annat anges söker man alltid för nästkommande ansökningsperiod, skickas exempelvis ansökan in 2023 gäller den då ramår 2025.

Om enheten också har sökt KAE för samma åtgärd behöver inte alla bilagor bifogas ansökan för KUB då stiftskansliet redan har dem via IT-systemet i P360. Ansöker man bara om KUB ska alla bilagor bifogas ansökningsblanketten, se under Blanketter längst ner på sidan.

Till ansökan ska bifogas:

• kyrkorådets beslut om att ansöka KUB

• länsstyrelsens tillstånd för den aktuella åtgärden

• kostnadsberäkning för åtgärden

• projektbeskrivning (vad ska göras, hur ska det göras?)

• kulturhistorisk konsekvensbeskrivning (vilka värden påverkas och hur?)

• hänvisning till den grafiska tids- och finansieringsplanen i vård- och underhållsplanen​

Avser församlingen eller pastoratet att ansöka om kyrkounderhållsbidrag för flera kyrkobyggnader måste det upprättas en ansökan för varje kyrka, eftersom bidraget är objektsanknutet. Ansökningshandlingar sänds in i ett exemplar, företrädesvis digitalt.

Tillstånd från länsstyrelsen ska föreligga innan ansökan om bidrag skickas in till stiftskansliet. Ansökan om tillstånd ska skickats in i god tid innan ansökan om bidrag, dvs. 2-3 månader. Sedvanliga underhållsarbeten eller brådskande reparationsåtgärder får, enligt 4 kap. 5 § kulturmiljölagen, utföras utan tillstånd från länsstyrelsen. Sådana åtgärder ska utföras med material och metoder som är lämpliga med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värde. ​

Stiftsstyrelsen beslutar om fördelning av kyrkounderhållsbidrag till församlingar och pastorat i Stockholms stift i maj varje år. Ansökningar som exempelvis skickats in 2023 tar stiftsstyrelsen beslut om i maj 2024. Efter beslutet är det fritt fram att påbörja arbetet, dock kan första utbetalning tidigast ske  i januari på aktuellt ramår, i detta exempel i januari 2025.

Kyrkounderhållsbidraget rekvireras skriftligen hos stiftsstyrelsen. För ändamålet används blanketten Rekvisition av kyrkounderhållsbidrag, se under Blanketter till höger.  

Arbetena ska vara slutförda och godkända utan erinran. För rekvisitionen krävs:

ett antikvariskt slutintyg eller slutrapport som har utfärdats av den antikvariska medverkande om det krävts av länsstyrelsen eller stiftsstyrelsen
ett revisorsintyg som har utfärdats av en auktoriserad eller godkänd revisor i det fall totalkostnaden överstiger 1 mkr. Den totala slutkostnaden för respektive åtgärd ska alltid anges i revisorsintyget.
en kostnadsredovisning där leverantörernas fakturor redovisas. Förutom sammanställningen ska även kopior på samtliga fakturor bifogas samt ett utdrag ur enhetens huvudbok som bevisar att fakturorna är betalade.
Observera att kyrkounderhållsbidraget naturligtvis reduceras om den slutliga kostnaden blivit lägre än i ansökan uppgiven totalkostnad. Om det efter särskild granskning framkommer att det föreligger felaktigheter i redovisat underlag eller oriktiga uppgifter i övrigt, har stiftsstyrelsen att återkräva motsvarande del av redan utbetalda bidrag.  

Kyrkounderhållsbidrag för exempelvis år 2023 utbetalas tidigast i januari 2023. Bidraget står till församlingens eller pastoratets förfogande i två år. Sista datum att rekvirera KUB är 30 november det andra dispositionsåret. Exempelvis, har man ett beslut på 2023 års ram är sista dag att rekvirera 30 november 2024. Möjlighet att få förlängd dispositionstid kan medges i undantagsfall med som längst ett år.

Om det visar sig att församlingen eller pastoratet inte kommer att förbruka beviljat bidrag inom stipulerad tid eller att beviljat bidrag inte kommer att förbrukas i sin helhet, ska detta meddelas stiftsstyrelsen snarast möjligt.