Här får långtidsarbetslösa en chans att komma vidare i livet

Innanför porten i Maria kyrka i Järfälla råder lugnet denna torsdag förmiddag. Reporter och fotograf är på plats för att få veta mer om församlingens Mary-verksamhet. Den så kallade Marymetoden är framtagen av Svenska kyrkan i syfte att stötta människor som står utanför arbetsmarknaden, som en möjlighet att komma vidare i livet och hitta en långsiktig lösning på sin försörjning.

− Vårt arbete handlar om att ge människor en andra chans, och kyrkans uppdrag är att återupprätta människor. Alla ska ha en plats i samhället, säger nytillträdda kyrkoherden Hanna Lönnerborg. 

Jessica Kempka är projektledare och ansvarig för Mary-verksamheten. Hon har en bakgrund inom pedagogik, religion och arbete på myndighet inom offentlig sektor. Genom ett projekt tillsammans med kommunen, församlingen och näringslivet kom hon i kontakt med kyrkan och har nu arbetat i församlingen flera år. 

 − Arbetet med Mary tilltalar läraren i mig och jag får arbeta med att bygga relationer. I den här miljön måste jag våga möta den som är sårbar, kunna känna in. Att gå bredvid och se någon ta sig vidare – det ger otroligt mycket. 

 Av 90 anställda i församlingen är ett 30-tal utbildade handledare i Mary-metoden, av dem arbetar 15 handledare aktivt. I verksamheten finns idag elva personer som arbetstränar, ett litet överintag. Innan de börjar i verksamheten kommer deltagarna in på ett förutsättningslöst studiebesök. 

 − Eftersom vi har kö och inte vill växa för fort har vi tagit det stegvis, för att se vilken väg som är bäst framåt och vilka behov som finns, säger Jessica.  

 Jessica och Hanna visar runt i lokalerna, förbi deltagarnas omklädningsrum och uppehållsrum, längre in i huset där gemensamhetsytorna finns; Retro recycling och återbruk, syateljé, yogasal, här finns böcker att låna, det ordnas stick- och språkcafé med möjlighet till fika, gemenskap och att spela musik. 

Måndagar och onsdagar är extra välbesökta. Många olika nationaliteter finns representerade, i SFI-grupper diskuteras högt och lågt. Deltagarna kan ställa frågor, samlas kring olika teman och lära sig mer om samhället. På onsdagar kan det vara upp till 150 personer i olika verksamheter. Varje torsdag bjuds det på soppa och gudstjänst. 

I syateljén intill samlingsrummet produceras bland annat askpåsar, en egen design som är framtagen i dialog med kyrkogårdspersonal och säljs inom kyrkans område. Av återvunnet tyg sys även shoppingpåsar, lunchväskor, necessärer och kuddfodral. I ateljén arbetstränar personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetet leds av utbildade sömmerskor och verksamheten är på väg att bli ett socialt företag. 

Materialet som används till askpåsarna är resttyger som annars skulle ha kastats bort av de stora tygproducenterna. Tyger i nyanser från beige till olivgrönt av ekologisk bomull, lin, ull eller lyocell, ett miljövänligt tyg som är träbaserat. Alla material är biologiskt nedbrytbara.  Endast certifierade och kvalitetssäkrade produkter som tillverkas i verksamheten får använda varumärket S:t Mary på sina etiketter. 

Järfälla har fungerat som Mary-församling i två år. Sedan hösten 2023 har kontakterna med myndigheterna kommit i gång så att människor kan slussas till församlingens arbetsträningsplatser. Tidigare har det inte varit lika strukturerat och planerat, berättar Jessica.  

En utmaning är att verksamheten behöver vara ekonomiskt hållbar. Församlingen får en viss ersättning per deltagare, lite olika beroende på vilken myndighet som är avsändare. Dessa bidrag ändras emellanåt beroende på politiska beslut och ligger mellan 3 000–5 000 kronor per månad och deltagare. Under arbetsträningen får deltagarna en personlig handledare motsvarande en tio procents tjänst, men bidragen täcker inte församlingens personal- och lönekostnader.  

Mary-verksamheten samverkar med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, frivården, kommunen och Samordningsförbundet, som är sändande myndigheter bakom deltagarna. Under arbetsträningen bedöms hur stor deltagarnas arbetsförmåga är. Meningen är att de ska kunna komma ut i arbetslivet igen. 

 − Vi vill att deltagarna ska ta chansen att prova på något nytt, och inte fortsätta att ägna sig åt sin tidigare yrkeserfarenhet som kanske inte fungerade så bra. I rehabiliteringen ligger att våga göra någonting nytt, eller att utveckla ett eget intresse, menar Jessica.