I förra veckan publicerades en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter. Texten argumenterade för att det ekonomiska stödet till asylsökande måste höjas. De 71 kronor om dagen som en asylsökande har rätt till är samma summa som man fick 1994. Detta trots att prisnivån idag har ökat med 65 procent, bara till följd av inflationen.
Hur upplever du, som dagligen jobbar med flyktingar och asylsökande, situationen?
− Det är ett mycket stort problem. Vi har många som kommer och söker stöd för mat och hyra eftersom de asylsökande har en väldigt låg ersättning som inte räcker till det mest nödvändiga. Vi försöker också jobba med andra saker än bara det ekonomiska. Här i församlingen jobbar vi bland annat med traumabearbetning som vi kallar Barn i väntan och Barn i start (BIV & BIS). Även vuxna tas emot och verksamheten riktar sig till nyanlända. Nu är det ukrainare, tidigare ensamkommande unga från Afghanistan.
Hur kan ni stötta och hjälpa?
− Familj, släkt och barn har ofta splittrats och befinner sig på olika håll. Det kan vara svårt att förstå poängen med att bearbeta det man varit med om när man är i så stor ekonomisk och praktisk nöd, men efter ungefär fjärde sammankomsten upptäcker många att gruppen har ett mycket större värde än att bara få hjälp med det ekonomiska. Ett psykologiskt värde.
Klarar sig inte på ersättningen
Församlingen har ibland kunnat erbjuda hjälp med bland annat el, en cykel, bredband för att få myndighetskontakter att fungera, ett matkort och så vidare, berättar Maria. Det ordnas olika församlingsaktiviteter och i vissa fall kan man få hjälp att söka fonder. Om två veckor startar en ny grupp BIV & BIS med ukrainare. Ofta bor deltagarna längre bort, inte alltid i närområdet. De hittar till församlingen genom kontakter och tips från andra organisationer.
− De nyanlända klarar sig inte på den ersättning de får idag. Det är lätt att föreställa sig att människor drivs in i kriminalitet och kanske även prostitution för att skaffa pengar.
Saknar grundläggande trygghet
Maria menar att ersättningen måste vara skälig. Det är dyrt att bo säger hon, även om du är inneboende hos någon. Pengar behövs till mat, buss, bredband och kostnader för barn, ett eller flera. En erfarenhet är att utan de basala förutsättningarna har man inte möjlighet att kunna landa och må bra psykiskt i ett nytt land. Inte heller att lära sig ett nytt språk och skaffa sig ett jobb, säger Maria.
− Idag har många flyktingar och asylsökande en situation med hög stressnivå, ofta med släktingar kvar i det gamla landet. Hur ska du kunna bidra i Sverige när du har fullt upp att klara ditt uppehälle?
Hur skulle det se ut om du får önska?
− Ersättningen behöver ligga på minst försörjningsstödsnivå*, det vill säga 168 kr per dag plus hyra. Idag har vi en fattigdom som vi inte haft sedan 60–70 år tillbaka i tiden.
Även socialbidragsnormen i Stockholm är lågt räknad. Efter att räkningarna är betalda har vissa så lite som 300–400 kronor kvar till att klara resten av månaden, säger Maria.
− Vi är ett av världens rikaste länder, om vi ska ta emot ukrainare och andra så måste vi se till att de som kommer hit har sina basala behov tillgodosedda. Vi måste jobba för ett bättre samhälle så att människor inte tvingas in i kriminalitet.
Pia Strand Runsten
- Mer om riksnormen för försörjningsstöd kan läsas på www.socialstyrelsen.se