Unikt staket håller minst hundra år till

Staketet som representerar kulturhistoriska värden av nationell betydelse har under åren drabbats hårt av tidens tand. Genom ett projekt och samarbete mellan Stockholms stiftskansli och Kyrkogårdsförvaltningen ska staketet nu renoveras och konserveras i olika etapper. 

Staketet omgärdar kyrkogården intill S:t Jacobs kyrka, belägen vid Kungsträdgården i Stockholm. Sedan 2019 ägs S:t Jacobs kyrka, dess kyrkogård och det tidigare församlingshuset av Stockholms stift. Kyrkogården vid kyrkan är en lugn plats med kulturell betydelse mitt i stadens puls. Den fungerar som en grön oas och erbjuder besökare en plats för reflektion och vila. På kyrkogården finns bland annat en byst av den berömda svenska tenoren Jussi Björling. 

S:t Jacobs kyrka började byggas på 1580-talet och invigdes 1643. En medeltida kyrka hade tidigare legat på platsen men revs av Gustav Vasa. Kyrkogården har i stort sett behållit samma utsträckning fram till idag. 

Reparationer under 1900-talet

Staketet längs Västra Trädgårdsgatan är ett av Stockholms högsta historiska gjutjärnsstaket och tillverkades 1829 efter ritningar av arkitekt Fredrik M. Back. Staketet ersatte en stenmur från 1600-talet, där stenpelarna i gotländsk sandsten ännu finns kvar som fundament för grindarna vid huvudingången. 

Under 1900-talet har flertalet reparationer gjorts av staketet, främst genom svetsning av olika delar. De senaste åtgärderna utfördes sannolikt i samband med bygget av församlingshemmet intill, numera stiftskansliet, i mitten av 1980-talet.

En omfattande skadebild

Lars Bergström är fastighetsförvaltare och projektledare för Svenska kyrkan i Stockholms stift. Han berättar att vissa fynd i samband med renoveringen har överraskat:

- Vi hittade några gamla och provisoriska lagningar gjorda med Plastic padding (ett kemiskt reparationsmaterial). Det hade jag inte förväntat mig. 

Underhållet av staketet och grindpelarna har under många år varit kraftigt eftersatt. Besiktningsdokumenten visade att staketet var instabilt, mer än hälften av stagen som går ner i granitsockeln var avrostade, ornament och vissa andra utsmyckningar saknades, hade avslagna eller lösa delar. Sprickor, korrosionsskador och gravrost fanns på andra ytor. Även stensockel och stenpelare var i behov av restaurering och konservering.

Återskapas enligt gammal sed

Nya utmaningar har dykt upp allteftersom, berättar Lars Bergström som är nöjd med att etapp ett av renoveringen snart är klar. Enligt gammal sed har man gjutit med bly och inga moderna material har använts. Vissa saknade delar, till exempel staketstöd, har tursamt nog återfunnits på kyrkogården, andra detaljer har gjutits om. 

S:t Jacobs kyrka och kyrkogård skyddas som kyrkliga kulturminnen enligt Kulturmiljölagen 4 kap. Lagen innebär att kyrkobyggnader och kyrkogårdar ska vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde, utseende och karaktär inte minskas eller förvanskas.

Den största delen av staketet bedöms vara det ursprungliga och har därför ett betydande kulturhistoriskt värde. Alla åtgärder utförs med hänsyn till det, och målsättningen har varit att så långt som möjligt bevara originalmaterialet. Gjuteriet har skapat formar för att gjuta om vissa saknade delar på nytt. Andra delar i dåligt skick har i första hand lagats med gjutjärnsstål i stället för att bytas ut i sin helhet. Hantverkare inom olika områden som till exempel gjutare, smeder, snickare, målare och transportörer har varit delaktiga, alla med erfarenhet och referenser från motsvarande arbeten.

-  När allt är klart kommer staketet att hålla i minst hundra år till, menar Lars Bergström.

Pia Strand Runsten