Lyssna

Nyhet / Publicerad 23 augusti 2024

Vård- och underhållsprojekt kurerar bister ekonomi

Minskande intäkter, ett ökat fastighetsansvar och förväntningar på att verksamheten även i fortsättningen ska vara av god kvalité. Det är en kombination som ställer höga krav på Stockholms stifts församlingar. Nu siktar stiftsstyrelsen på att minska kostnaderna med hjälp av vård- och underhållsplaner.

– Ett nytt proaktivt sätt att arbeta i ekonomiskt bistra tider, så beskriver projektledare Rickard Isaksson stiftsstyrelsens uppdrag.

Projektet gäller upprättande av antikvariska vårdprogram för kyrkobyggnader som är skyddade av kulturmiljölagen och underhållsplaner för byggnader som används i församlingsverksamheten. Satsningen kommer pågå 2024–2027. Syftet med Projekt vård- och underhållsplaner är att skapa bättre kunskap om underhållskostnader och kulturhistoriska värden så att välgrundade beslut kan tas i framtiden.

– Det här ger oss en bättre överblick och ett underlag för det verkliga underhållsbehovet. Vi kan även få en bättre framförhållning när det gäller lokalförsörjning och eventuell upphandling, avveckling eller försäljning, säger Rickard Isaksson, projektledare.

Ska gälla i 25 år framåt

Projektets mål är att alla församlingar och pastorat, med främjandestöd från stiftet, ska upprätta kvalitativa och kvantitativa vård- och underhållsplaner. Planerna ska gälla 25 år framåt för alla så kallade tillståndspliktiga kyrkor och kyrkotomter. 

– Av kostnaden står stiftet för 75 procent och pastoratet eller församlingen för de återstående 25. Kostnaden varierar beroende på hur många byggnadsverk som ingår, säger Rickard Isaksson och tillägger att erbjudandet är förmånligt, endast en bråkdel av kostnaden för vad en externt upphandlad konsult debiterar för motsvarande arbete.

Kyrkliga kulturvärden skyddas enligt Kulturmiljölagens fjärde kapitel. Det betyder att kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser tillkomna före 1940 inte får ändras på något väsentligt sätt utan tillstånd från länsstyrelsen. Skyddet gäller också vissa yngre kyrkobyggnader och begravningsplatser. Kyrkliga inventarier av kulturhistoriskt värde, som inte ägs av privatpersoner, faller under samma regelverk.

Även om inte någon egentlig ändring ska göras blir större reparationer oftast tillståndspliktiga. Det beror på att många underhållsåtgärder i praktiken kan innebära förändringar i utförande, material och liknande, vilket påverkar de kulturhistoriska värdena. I projektet undantas hyres-, jord- och skogsbruksfastigheter samt begravningsplatser.

Länsstyrelsen har sista ordet

Rickard Isaksson berättar att arbetet utförs av stiftskansliet i samarbete med församlingar och pastorat. 

– Det handlar bland annat om inventering, besiktning, fotografering och intervjuer med personal men även om att leta ritningar och rapporter från tidigare upphandlingar och underhållsåtgärder. Vi använder gamla planer som stöd i detta.

Efter remissrundor och revideringar ska länsstyrelsen i slutänden yttra sig över planerna. Därefter behövs rutiner i församlingar, pastorat och på stiftskansliet för att arbetet ska följas upp i den ordinarie verksamheten, till exempel i stiftets förvaltningstillsyn, menar Rickard Isaksson.

– Det händer att vi hittar nya intressanta fakta om byggnader och församling, speciellt när vi ser allt material sammanställt.

Pia Strand Runsten

Rickard Isaksson, stiftsantikvarie och projektledare, Stockholms stift.