Lyssna

Unik bok- och musikskatt dammas av

Som bokkonservator och kulturvårdare utför Fanny Stenback bokinventeringar av äldre böcker i Svenska kyrkans olika stift och församlingar. I två år har hon arbetat på uppdrag av Stockholms stift tillsammans med sin musikvetarkollega Jonas Lundblad i projektet Kyrkornas skrivna och klingande kulturarv.

Inventeringarna behövs, säger Fanny Stenback. Hon berättar att dessa sker i enlighet med kulturmiljölagens bestämmelser och att projektet är finansierat av den kyrkoantikvariska ersättningen (KAE). KAE är statens ersättning till Svenska kyrkan för att kyrkornas kulturhistoriska värden ska upprätthållas och göras tillgängliga för alla. Stiftets församlingar ansöker om ersättningen och stiftsstyrelsen beslutar om fördelningen.

– De böcker som kommer fram vid inventeringen är egentligen allt sådant

material som har sparats i kyrkorna över tid. Det rör sig framför allt om olika liturgiska böcker och styrdokument som förvärvats och brukats under reformationstid. Material från den katolska tiden i Svenska kyrkans historia är en försvinnande liten procent idag, säger Fanny Stenback. 

Ett komplext uppdrag

Som bokkonservator menar hon att det är viktigt att materialet gås igenom och sparas på ett bra sätt ”så att vi inte får så stora förluster i framtiden”.

– Först och främst är det ett väldigt roligt uppdrag, men kan bitvis vara svårt naturligtvis. Det är komplext i många avseenden. De historiska miljöerna och föremålen utgör ju en dimension med många lager där man behöver ha god kunskap om kännedom om kulturhistoria och materialvetenskap för att kunna bedöma dessa. 

Sedan, säger Fanny Stenback, ska även aspekten med klimat, miljöfaktorer samt biologiska och geologiska påverkansfaktorer på föremålen beaktas. Det behövs för att säkerställa ett långsiktigt bevarande. Skicket varierar ganska stort på materialet, berättar hon. Sådant som legat oskyddat på vindar och i torn har haft det betydligt värre än de böcker som stått i bokskåp i en lagom sval och mörk sakristia; 

 

Skicket varierar ganska stort på materialet. Sådant som legat oskyddat på vindar och i torn har haft det betydligt värre än de böcker som stått i bokskåp i en lagom sval och mörk sakristia.

Foto: Fanny Stenback, Scriptum

– Äldre medeltida, mörka små stenkyrkor kan ofta utgöra en ganska bra förvaringsmiljö för historiska böcker, dock under förutsättning att fuktigheten i luften inte fluktuerar för mycket och för hastigt. En hyggligt bra standard är ett luftigt hyllsystem i sakristian avsett för enbart böcker, och med en genomsnittlig luftfuktighet på omkring 50 procent.

Skyddskläder och bra balans behövs

Miljöfaktorerna påverkar henne även på ett mer direkt sätt när hon befinner sig i den fysiska miljön; 

– Jag måste tänka på att ha bra arbetskläder och skor, skyddskläder och munskydd om det behövs, samt träna balansen regelbundet eftersom jag ofta måste klättra runt ganska mycket på stegar och vindar bland annat!

Mögel är det jobbigaste tycker Fanny Stenback, och hon behöver ofta ha andningsskydd.  

– Kyrkor som står mer eller mindre oanvända på landsbygden utsätts för en stor risk när de lämnas obemannade. Det kan vara fukthalten som ökar i en kallställd kyrka, men jag tror också att en stor del av problemet är stillastående luft. Damm och sporer behöver konstant yra runt och rivas upp från ytorna de landar på för att inte börja gro, och den påverkan har vi människor på miljöerna när vi går runt och lever i dem. Avställda kyrkor behöver grovstädas regelbundet för att hålla ohyra borta. 

Jobbar för framtida generationer

Några speciella förväntningar på vad som kan finnas har hon inte, utan låter saker få dyka upp som små överraskningar i stället. Då blir det mycket roligare när det händer, säger hon;

– I Stockholms stift har det dykt upp en speciell bok från tidigt 1500-tal som jag tycker är mycket intressant och som också verkar kunna knytas till kyrkan eller platsen där den finns. 

Jag måste tänka på att ha bra arbetskläder och skor, skyddskläder och munskydd om det behövs, samt träna balansen regelbundet eftersom jag ofta måste klättra runt ganska mycket på stegar och vindar

Fanny Stenback

Annars tänker Fanny Stenback mest på framtida generationer när hon jobbar. 

– Vad kommer att finns kvar om 300 eller 500 år för framtidsmänniskorna att ta del av, och hur och vad kommer de att läsa ut från det sparade kulturarvet?

Ett hav av gamla spelade och glömda noter

I projektet är det Jonas Lundblad (organist och musikforskare) som arbetar med noterna och musikdelen, säger hon och tillägger muntert; 

– Men jag är oftast den av oss som först hamnar mitt i det där havet av gamla spelade och glömda noter som kan ligga och drälla lite här och var ute i kyrkorna. Det är tur att Jonas är med, för jag kan ingenting om musik!

Våra kyrkor här i landet är ju fantastiska på väldigt många sätt, och fast att man tror man sett tillräckligt mycket, så har man ändå inte det, menar Fanny Stenback; 

– Nästan varje enskild kyrka har någonting eget att visa upp och bjuda på. Jag älskar att få se och höra berättelser från dem som kan historien om platsen, vad de olika skulpturerna och föremålen föreställer och hur de kom till kyrkan! 

Pia Strand Runsten

Mer om det skrivna och klingande kulturarvet

En resa genom Stockholms musikhistoria

Sedan 2019 har gamla böcker och noter letats fram ur kyrktorn, i påsar, bakom orglar och i dammiga hyllor. Nu ska denna upphittade, kanske bortglömda, skatt bli levande kyrkomusik igen.

Nya upptäckter förvandlar musikhistoria till nutid

Inventeringen av böcker och noter i Stockholms stifts projekt ”Det skrivna och klingande kulturarvet” har öppnat dörren till en skattkammare. − Historien är nutida, inte förgången tid. Nya saker upptäcks hela tiden och källorna blir fler och fler. Vi vet mycket mer om kyrkomusikens historia idag än för 20 år sedan, säger Jonas Lundblad.