Seminariet med temat Framåt mot medeltiden samlade för projektets framgång värdefulla personer, företrädare för huvudmännen och medverkande. Ledande företrädare för Länsstyrelsen Sörmland, Region Sörmland, Mälardalens universitet, Sörmlands museum och Svenska kyrkan på nationell nivå hade valt att tacka ja till inbjudan och deltog aktivt i seminariet.
I sin inledning talade Johan Dalman om sådant som för människor samman och håller ihop samhällen. Om mentala och kulturella klister. Om det som skapar samhörighet och hanterbarhet.
- De gamla husen som kramar om denna kulle, Domkyrkoberget. Domkyrkan står här som en motkraft till ett stuprörstänkandet, sa Johan Dalman. Byggnaderna står här som tecken på insikten om det kulturella klistret.
Det är nu 15 år sedan som Johan Dalman i tjänsten som domprost tillsammans med sina anställda och förtroendevalda medarbetare började tala om Domkyrkoberget som något mer än en kyrklig miljö och domkyrkan som en historisk bit i ett ideologiskt pussel. Svenska kyrkan, genom församling och stift krokade arm med spetskompetensgymnasiet Europaskolan, den nationella kulturarvsförvaltaren och -förmedlaren Kungliga Biblioteket, kulturmiljöförvaltaren och -utvecklaren Statens Fastighetsverk och samhällsgaranten och framtidstänkaren Strängnäs kommun. Med den gemensamma övertygelsen om kulturarvets oerhörda betydelse och ännu inte tillräckligt utforskade och utnyttjade betydelse för resiliens - en förmåga att stå emot och till återhämtning.
- Vår arbetsmodell är långsam, men vi är övertygade om att den är gedigen och i slutänden mest tidseffektiv, sa Johan Dalman. Han betonade att den gemensamma satsningen i frunden är ett ideologiskt projekt om att återupptäcka och ingjuta liv i ett sätt att bygga det goda samhället. En idé behöver plats att förverkligas på: ett golv att stå på och ett tak att kura skymning under. Men något husbyggarprojekt är och har det aldrig varit, poängterade biskopen.
Tre förändringsresor
Sen talade Ann Follin, chef för Statens museer för världskultur om sina erfarenheter av tre förändringsresor inom kulturområdet; Norrköpings industrilandskap, Tekniska museet och Världskulturmuséerna.
I Norrköping etablerades Arbetets museum 1981 i de gamla industrilokalerna. I området flyttade andra verksamheter in tillsammans med hotell, restauranger, gym och företag. 1997 invigdes Campus Norrköping, som en del av Linköpings universitet. Hela området blev en plats av riksintresse som uppmärksammades internationellt.
Framgångsfaktorerna i Norrköping var förmågan att lyfta blicken och de starka visionerna, tillsammans med ett internationellt perspektiv och förmågan att visualisera framtidsscenariet. Förädlingen skedde med förankring och samverkande krafter.
2008 - under finanskrisen - blev Ann Follin chef för Tekniska museet, som i det läget stod inför hotet att bli ett museum över sig självt. Och det ekonomiska läget var allvarligt, trots gott om besökare. Ett arbete med nya partnerskap inleddes tillsammans med en ny marknadsföring med humor och bildmanér. En översyn av bemötande, utbud, priser, öppettider, tillgänglighet var delar av förändringsprocessen. Det gällde att ta ut en ny riktning och göra museet mer relevant för nya målgrupper. En positionering internationellt hörde också till det nya uppdraget.
Muséets utställningslokaler utökades. En unik träbyggnad som togs emot väl av grannarna på Djurgården. Den gästande utställningen Nasa Human Adventure 2021 blev en stor framgång. Förändringen och förnyelsen av Tekniska museet har prisats nationellt och internationellt.
Sedan några år leder nu Ann Follin de fyra statliga museerna för världskultur, i två städer. Hon tog över en verksamhet med överlappande samlingar och organisationer med skilda historier och utan samarbete med varandra. Besökssiffrorna var för låga och det fanns arbetsmiljöproblem. De fyra museernas förändring har till stor del pågått under pandemin.
En samlad lokalöversyn var nödvändig. Och en rapport från 2021 gav nio handlingsalternativ. Den interna debatten om lokalförsörjningen var inte helt lätt. Ledningens målsättning var att involvera alla medarbetare. Misstro behöver övervinnas. Resultatet blev en mer samlad lokalisering av kunskapsproduktion med konserveringar och digitalisering.
Ett nytt visionsdokument i sju kapitel skrevs och skulle omsättas i handling.
Vår vision & vårt uppdrag - Världskulturmuseerna (varldskulturmuseerna.se)
I ett förändringsarbete är det utmanande för ledningen att vinna medarbetare för en ny riktning och det gemensamma. Rekrytering spelar en stor roll och det är också betydelsefullt att de som väljer att lämna sina uppdrag i organisationen ska göra det på bästa sätt.
Ann Follin tipsade om en undersökning som finns på nätet om kulturprofiler, Morris Hargreaves McIntyre:
Survey | Morris Hargreaves McIntyre (mhminsight.com)
Hennes föredrag följdes av ett kortare samtal. Johan Dalman konstaterade hur viktigt att förvaltningen av en verksamhet kopplas samman med ett utvecklingsarbete. Birgitta Ed noterade nödvändigheten av ett yttre tryck för att en förnyelse ska bli av. Christofer Lundgren lyfte värdet av det vidgade bildningsbegreppet, som i sin tur är förbundet med människosyn. Han pekade också på att Ann Follin liksom Johan Dalman talat om att forma och formas av rummet och platsen.
Film om utställningen Digital revolution https://youtu.be/cesNzZdCTv0?si=OZPwrxYmfckw4Yam
Tusen år av förändring
Om Domkyrkobergets utveckling genom århundraden. Föredrag av byggnadsantikvarie Hanna Domfors. Hon presenterades av Christofer Lundgren som en processmagiker, som betytt mycket för att att göra Domkyrkobergets historia synlig och som ställer kvalitetskrav på omgestaltningen.
Hanna Domfors inledde exposén med att betona symbiosen mellan den omgivande staden och de kyrkliga byggnaderna på domkyrkoberget. Hon visade med illustrationer hur varje tid, varje sekel gjort avtryck.
Strängnäs växte fram där vattenvägarna möttes. Det fanns tidigt en förbindelse med legenden om biskop Eskils martyrdöd.
Beskrivningen kretsade kring domkyrkans årsringar från 1250 till 1990. De befintliga byggnadernas historia och de försvunna byggnaderna fanns med i presentationen. Under 1700-talet revs alla träbyggnader närmast domkyrkan. Något uppehöll sig Hanna Domfors vid den stora stadsbranden 1871 och följderna av denna, rivningen av bogårdsmuren 1860 och den nya planen för parken runt domkyrkan 1872.
En utförlig och illustrerad beskrivning av de tusen åren finns i Kulturmiljöunderlaget, författat av Hanna Domfors - en del av planhandlingarna.
Om tilläggen som ska göra verklig nytta
Arkitekten Markus Grieser gav tillsammans med domprost Christofer Lundgren en lägesbeskrivning av utvecklingen av Domkyrkoberget, inför samrådet om kommunens förslag till förnyad detaljplan för området.
Det har gått fyra år sedan en jury valde vinnare i den internationella tävlingen om Domkyrkobergets utveckling. Det vinnande bidraget från AART och Bach arkitekter har på flera sätt förändrats, vilket framgår av de inlämnade planhandlingarna.
- Det var deras förståelse för platsen noder, knutpunkter tillsammans med rörelser, flöden på Domkyrkoberget som var avgörande för juryn, sa Christofer Lundgren.
- Allt utgår från själva katedralen, sa Markus Grieser. Inne i domkyrkan kommer flera utrymmen att avlastas från att vara förvaringsutrymmen. Det blir säkrare och mer tillgängligt.
Planen - som den nu ser ut - med förändringar och tillägg är resultatet av en ingående analys av hur domkyrkan och de andra nuvarande byggnaderna på Domkyrkoberget används.
Det nya samlingshuset blir ett öppet och demokratiskt hus. Ett tillägg till platsen som verkligen kommer att göra nytta. Närheten till domkyrkan, Domkapitelhuset och Tryckerihuset är en förutsättning för samspel och sambruk.
Djäknegården med den största samlingssalen på Domkyrkan får en ny entré. Ett valv på domkyrkans norra sida, under sakristian, ger en ny lokal med 40 platser.
Från de flesta siktlinjerna in mot Domkyrkoberget blir tilläggen knappt eller inte alls synliga. Materialen präglas av hög kvalitet och ansluter väl till de befintliga byggnaderna.
Den utförliga redovisningen med gestaltningsprogrammet finns på kommunens webbplats och kommer att publiceras på webbplatsen för Domkyrkoberget.
Kyrkberget 7 med flera - Strängnäs kommun (strangnas.se)
Strängnäs en plats för boende och besökare, nu och i framtiden
Kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt var en av ledamöterna i juryn för arkitekttävlingen.
- Tillsammans och relationer är två ledord för utvecklingen av Domkyrkoberget, sa Jacob Högfeldt.
Strängnäs är en tillväxtkommun, konstaterade han. Domkyrkoberget kan verkligen bli en samlingsplats i den förändringsmotor som orten blivit och för en levande stadskärna.
Jacob Högfeldt betonade hur värdefullt det varit för parterna att i det gemensamma engagemanget för Domkyrkoberget tala med varandra, istället för om varandra. Han nämnde skolavslutningar och återkommande företagarfrukostar i domkyrkan som exempel på gemensamma aktiviteter som redan nu visar vad visionen kan ge. Och lyfte fram vikten av hushållning och hållbarhet.