Konserter

Kommande konserter

Konserter höstterminen 2024

Här hittar du höstens musikbroschyr som PDF. Musik i Strängnäs domkyrka HT 2024

Lördag 14 september kl 11:30
Lördagsorgel. Jan H Börjesson. 

Franz Liszt (1811-1886) - Präludium und Fuge über den Namen BACH
Josef Rheinberger (1839-1901) - Klage
Josef Rheinberger - Sonate nr 7 f-moll op 127

Dessa två tonsättare representerar två tämligen skiftande riktningar inom den tyska romantiken. Medan Liszt skrev musik i en wagneriansk stil med virtuosa inslag komponerade Rheinberger i en kontrollerad och formfast stil. Liszts stora verk över namnet Bach komponerades 1856 till invigningen av den stora orgeln i Merseburger Dôm men hann inte bli klar till invigningen. Några år senare reviderade tonsättaren verket till den version som idag brukar spelas.  Rheinberger hade en ambition att komponera 24 sonater, en i varje tonart, men hann inte ända fram utan stannade vid sonat nr 20. Den sjunde sonaten komponerades 1882 och har en ståtlig inledande sonatsats, en lyrisk mittensats med infogat scherzo samt en monumental dubbelfuga som avslutning.

Lördag 21 september kl 16:00
Evensong. Oratoriekören under ledning av Jan H Börjesson.

Introit: Uti din nåd
Växelsångsböner: John Sanders in A
Psaltarpsalm: Psalt 49 – Luke Flintoft
Canticles: George Dyson in F
Anthem: Allenast i Gud - Gustaf Nordqvist

Evensongen har i denna form firats i den anglikanska kyrkogemenskapen sedan 1500-talet och reformationen. Den är till sin form en sammanslagning av Vespern och Completoriet – dagens två sista böner i den klassiska tidegärden. Stommen är psaltaren och de stora nytestamentliga lovsångerna, Marias lovsång (Magnificat) och Nunc dimittis (Symeons lovsång). Med Maria lovsjunger vi den Herre som ”gjort mäktiga ting” med sitt folk och med Symeon kan vi avsluta dagen efter att ”ha sett din frälsning” – Jesus Kristus. Den liturgiska stommen utgörs av kören som här representerar församlingen och för fram dess bön och lovsång. Det handlar alltså om ett i högsta grad aktivt och delaktigt lyssnande. I psalmer och texter deltar hela församlingen och genom betraktelsen och dagens Anthem (körsång) får vi blicka djupare in i söndagens firningsämne. Evensongen är en gudstjänst präglad av stillhet och meditation för den stressade nutidsmänniskan.

Lördag 28 september kl 11:30
Lördagsorgel. Benjamin Åberg.

Johann Ludvig Krebs (1713-1780) - Toccata und Fuge pro Organo pleno in E
Johann Christian Kittel (1732-1809) -  Preludio pro Organo pleno a-moll
Ur: Der angehende praktische organist
Domenico Scarlatti (1685-1757) - Sonata (K. 61)
Joh Seb. Bach (1685-1750) - Fantasie & Fuga a-moll BWV 543
Camille Saint-Saëns (1835-1921) - Prélude et Fugue  Opus 99 Nr. 3
Choral– Prélude sur O Salutaris Hostia
Fantasie No 1

Johann Ludvig Krebs räknas som den sista stora orgeltonsättaren under barocken och är även den som ligger närmast Bachs tradition bland hans elever. Den festliga Toccata och Fuga i E-dur börjar likt några av Bachs stora Toccator för orgel med ett långt pedalsolo.

Johann Christian Kittel sägs vara Bach sista elev. Han skrev en intressant bok som han kallar Der angehende praktische Organist. Ett pedagogiskt arbete om liturgisk musik. I tredje boken finns detta lilla preludium.

Innan vi får lyssna till musik av Bach själv spelar jag ett kortare variationsverk av hans italienske bror född samma år som Bach – Domenico Scarlatti.

Att komponera var enligt Camille Saint-Saëns ord lika naturlig som för ett äppel­träd att bära frukt. Musiken flöt ur honom lika obehindrat som hos Mozart. Här framförs tre av hans stycken. Först ett härligt, porlande preludium i Ess-dur följt av en fuga. Sedan en transkription av tonsättaren själv av en mässa. Konserten avslutas med hans kanske mest välkända orgelstycke Fantasie nr 1.

Lördag 5 oktober kl 16:00
En ängel vid min sida, musikgudstjänst. Domkyrkokören, Ungdomskören, elever från Kulturskolan och Europaskolan, Jonas Lind - dirigent, Birgitta Ed - präst.

Vad betyder änglar för Dig? Tillhör de barndomens berättelser eller möter Du änglar i din vardag? I Bibeln möter vi änglar. Vi läser om ärkeängeln Gabriel som kommer med budskapet att Maria väntar Jesusbarnet. Det är en ängel som berättar för herdarna att barnet är fött och vi kan läsa om den stridande ängeln Mikael.

Men änglar finns inte bara i Bibeln. Kanske hade du en bokmärkesängel i en pärm för länge sedan eller ser dem i populärkultur, utsmyckning eller inredning?

Välkommen till en musikgudstjänst där vi möter änglar i musik, konst, teologi och samhälle.

Lördag 12 oktober kl 11:30
Lördagsorgel. Jan H Börjesson.

Dieterich Buxtehude (1637-1707) - Te Deum laudamus
Otto Olsson (1879-1964) - Sonat E-dur
 -Allegro moderato
 -Meditation – Fugue
 -Finale: Allegro con brio

Denna tacksägelsehelg har jag valt att spela två stora repertoarverk av ganska olika karaktär. Buxtehudes Te Deum bygger på den fornkyrkliga lovsången som i omdiktad form finns som nr 1 i svenska psalmboken – Gud, vår Gud, vi lova dig. Buxtehude bygger upp sitt verk som en klassisk nordtysk koralfantasi där texten målas tydligt i musikens skiftande karaktärer. Verket är ett av tonsättarens mest omfattande orgelverk. Otto Olsson komponerade sin sonat år 1910. Den har som helhet en livsbejakande och sprudlande karaktär. Ett personligt minne är då jag som 13-åring såg invigningen av konserthusorgeln i Stockholm på TV. Finalsatsen gjorde ett outplånligt intryck på mig och jag hade redan då som mål att någon gång lyckas spela den. Upplevelsen bidrog till att jag så småningom valde detta som mitt yrke.

Lördag 26 oktober kl 11:30
Lördagsorgel. Jonas Lind.

Erik Lundkvist (f. 1940) - Intrada
Gustaf Hägg (1867-1925) - Bön
William G Wood (1859-1895) - Andante con moto
Johann Christoph Kellner (1736-1803) - Preludium C-dur
Dieterich Buxtehude (1637-1707) - Vater unser im Himmelreich
Johann Sebastian Bach (1685-1750) - Fuga (Gigue) G-dur
- Preludium och fuga i Bb-dur
Louis James Alfred Lefébure-Wely (1817-1870) - Sortie

Jonas Lind har studerat vid Oskarshamns folkhögskola och därefter innehaft kantorstjänster i Mönsterås, Eskilstuna och Torshälla. Han har också fungerat som musikaliskt ansvarig för flera musikaluppsättningar på Eskilstuna teater. Vidare studier till organist vid Marie Cederschiöld högskola. Han är sedan 2020 organist i domkyrkan och körledare för Domkyrkokören och ungdomskören.

Lördag 2 november kl 16:00
Fauré: Requiem. Strängnäs domkyrkas Oratoriekör, Agnes Lindberg Frisk – sopran, Daniel Viklund – baryton, musiker ur Hovkapellet, Jan H Börjesson – dirigent.

Gabriel Fauré komponerade första versionen av sitt ”Requiem” år 1887. Det var då en kortare version och innehöll satserna Kyrie, Sanctus, Pie Jesu, Agnus Dei och In paradisum. Senare kompletterade han verket med ett redan år 1877 komponerat Libera me samt ett Offertoire. Den första versionens orkestrering är mindre och mera kammarmusikalisk än den slutgiltiga version som orkestrerades omkring år 1900. Fauré skrev om sitt Requiem: ”Allt vad jag äger och har av religiös känsla har jag lagt in i mitt Requiem, vilket dessutom domineras av en mycket mänsklig känsla av tro på evig vila”. I en intervju tillägger han: ” Det har sagts att mitt Requiem inte uttrycker dödsfruktan och ibland har det kallats en dödes vaggsång. Men det är just så jag ser döden – som en lycklig hemkomst, en strävan efter himmelsk glädje, snarare än en smärtsam upplevelse”. Det är nog också så verket har tagits emot av lyssnarna, och få verk har en sådan dragningskraft som detta.

Söndag 3 november kl 11:00
Requiemässa med Faurés requiem. Strängnäs domkyrkas Oratoriekör, Agnes Lindberg Frisk – sopran, Daniel Viklund – baryton, Mattias Wager - organist.

Söndagen efter Alla helgons dag har fått namnet Alla själars dag. På lördagen erinrar vi oss de människor som på ett mera påtagligt och åskådligt sätt pekat på Jesus och hans gärningar för mänskligheten. De är förebilder i tro och liv och en rikedom för oss som ännu lever här på jorden. Efter helgonens dag minns vi alla dem som dött ifrån oss - alla dem som gått före oss in i evigheten. Det är för alla dessa vi sjunger med requiets ord: ”Herre, ge dem din frid och låt ditt eviga ljus lysa för dem”. När någon närstående avlidit kan behovet bli starkt att få veta att det finns en god Gud som öppnar sina armar för dem som lämnar det jordiska och att vi med förtröstan kan be Gud att detta skall ske. Mitt i allt finns också oron och rädslan inför allt det okända på den andra sidan. Alla dessa frågor berörs i requietexten och i denna högmässa framför vi Requiem av Gabriel Fauré. Denna gång med orgel i stället för orkester. Requiemässans texter kan hjälpa oss att själva möta övergången till en annan värld om vilken vi bara kan ana hur dess tillvaro gestaltar sig.

Lördag 9 november kl 11:30
Lördagsorgel. Maria Säfsten.

Johann Sebastian Bach (1685-1750) - Schüblerkoralerna
Wachet auf, ruft uns die Stimme BWV 645, Wo soll ich fliehen hin (Auf meinen lieben Gott) BWV 646, Wer nur den lieben Gott lässt walten BWV 647, Meine Seele erhebt den Herren BWV 648, Ach bleib bei uns, Herr Jesu Christ BWV 649, Kommst du nun, Jesu, vom Himmel herunter BWV 650
César Franck (1822-1890) - Final, op. 21

Maria Säfsten, organist i Vårfruberga-Härads församling, Strängnäs.

Studier vid Sköndalsinstitutets 2-åriga kyrkokantorsutbildning, examen 1990, och Kungliga Musikhögskolan, organistexamen 1994. Orgellärare var prof. Ralph Gustafsson och prof. Anders Bondeman. Fortsatta studier vid den 2-åriga solistutbildningen i orgel vid samma skola med prof. Torvald Torén och prof. Anders Bondeman som lärare. Solistkonsert 1996. Maria har även studerat för Naji Hakim, Paris. Bland stipendier kan nämnas Agne Bäckström stipendiet, Musik vid Siljan 1994, Kulturstipendiet i Avesta kommun, Årets Yrkeskvinna i Örebro län 2000 och Pro Fide et Christianismos Utlandsstipendium vilket resulterat i studier för professor Margaret Phillips, England.

Maria är förbundsdirigent för Strängnäs stifts kyrkosångsförbund samt initiativtagare och styrelseledamot i föreningen Sveriges Kvinnliga Organister.

Våren 2025 ger sig Maria ut på en turné i USA, Kalifornien, tillsammans med maken Stefan Säfsten. 

Hösten 2017 släppte Maria sin första solo-CD med namnet Te Deum (Nosag Records). Som kuriosa kan nämnas att Maria har illustrerat boken Musiken i Svenska Kyrkan (Verbum).

Lördag 16 november kl 16:00
Evensong. Fors Sacrales, Eskilstuna. Jan H Börjesson – organist, 
Richard McGovern – dirigent.

Introitus:  Så går en dag än från vår tid - Charles Villiers Stanford
Psaltaren:  139. v. 1-18 I. Forrester
Magnificat och Nunc Dimittis:  T. Tersius Noble in B minor
Service:  William Smith
Anthem:  The Lord is my shepherd - Howard Goodall

Evensongen har i denna form firats i den anglikanska kyrkogemenskapen sedan 1500-talet och reformationen. Den är till sin form en sammanslagning av Vespern och Completoriet – dagens två sista böner i den klassiska tidegärden. Stommen är psaltaren och de stora nytestamentliga lovsångerna, Marias lovsång (Magnificat) och Nunc dimittis (Symeons lovsång). Med Maria lovsjunger vi den Herre som ”gjort mäktiga ting” med sitt folk och med Symeon kan vi avsluta dagen efter att ”ha sett din frälsning” – Jesus Kristus. Den liturgiska stommen utgörs av kören som här representerar församlingen och för fram dess bön och lovsång. Det handlar alltså om ett i högsta grad aktivt och delaktigt lyssnande. I psalmer och texter deltar hela församlingen och genom betraktelsen och dagens Anthem (körsång) får vi blicka djupare in i söndagens firningsämne. Evensongen är en gudstjänst präglad av stillhet och meditation för den stressade nutidsmänniskan.

Lördag 23 november kl 11:30
Lördagsorgel. Marcel Punt.

Franz Liszt (1811-1886) - Ave Maria von Arcadelt
- Phantasie und Fuge über den Choral ”Ad nos, ad  salutarem undam”

Franz Liszt (1811–1886) är mest känd för sin pianomusik. Han var en mycket skicklig pianist och en av sin tids främsta kompositörer och pianopedagoger. Dock skrev han också några orgelverk. Liszts Ave Maria von Arcadelt är ett arrangemang av ett Ave Maria från 1842 för fyrstämmig kör av franska tonsättaren Pierre-Louis-Philippe Dietsch som i sin tur är ett arrangemang av en trestämmig madrigal Nous voyons que les hommes från 1500-talet av den nederländska tonsättaren Jacob (eller Jacques) Arcadelt. Liszt följer i stort sett den ursprungliga harmoniseringen. Huvudtemat i Liszts största orgelverk, Phantasie und Fuge über den Choral ”Ad nos, ad salutarem undam”, från 1850 är en melodi ur Giacomo Meyerbeers succérike opera Le Prophète från ett år tidigare. Melodin uppenbarar sig inte förrän i början av den långsamma mellansatsen efter att delar ur melodin har utförligt bearbetats i en lång inledning.

Marcel Punt (tidigare känt som Henrico Stewen) är organist i Stallarholmens församling. Han studerade för Jacques van Oortmerssen, Hans Davidsson och Hans van Nieuwkoop. Punt avlade solistexamen i orgelspel vid Sweelinck-Konservatoriet i Amsterdam år 1997. I 2009 fick han doktorsgraden från Sibelius-Akademin i Helsingfors. Doktorsavhandlingen The Straube Code: Deciphering the Metronome Marks in Max Reger’s Organ Music har väckt stor uppmärksamhet världen runt. 

Söndag 1 december kl 16 & 18
Ljus i mörkret. Oratoriekören, Domkyrkokören, Ceciliakören, Änglakören, Serafer och solister, samt församlingens musiker: Jan H Börjesson, Jonas Lind, Inga-Lill Sjönneby. Meditation: Lars Adolfsson.

Ljus i mörkret är en musik- och meditationsgudstjänst som genomförs när ljuset lagt sig till vila första adventskvällen. Det börjar i mörker och när första adventsljuset tänds och sprider sitt ljus börjar en resa där kända och okända adventssånger framförs från olika platser i domkyrkan och ackompanjeras av ett ljusspel som vandrar emellan kyrkans valv. Olika instrumentalister medverkar också och hjälper till att förstärka den magiska stämningen som uppstår. Detta varvas med meditativa texter som läses mellan sångerna. 

Gratisbiljetter kan hämtas ut i Domkyrkans entré fr o m lör 23 novemberber kl 10.00. Max 6 biljetter/person. OBS! Vi ber er lämna tillbaka de biljetter som inte utnyttjas. Publik med biljett måste vara på plats senast en kvart innan musikgudstjänsten, därefter släpps outnyttjade platser fria. Så, om du blir utan biljett kan du ställa dig i kö strax innan gudstjänsten.

Lördag 7 december kl 11:30
Lördagsorgel. Jan H Börjesson.

Alexandre Guilmant (1837-1911) - Parafras över Händels Dotter Sion, fröjda dig
- Grand Choeur alla Händel
Johann Sebastian Bach (1685-1750) - Nun komm, der Heiden Heiland
- Auf meinen lieben Gott
Ture Rangström (1884-1947) - Advent – Preludium
Otto Olsson (1879-1964) - Bereden väg för Herran
Gösta Lundborg (1903-1966) - Gammal dalakoral från Boda
Cecilia McDowall (född 1951) - O Emmanuel
Edward C. Bairstow (1874-1946) - Veni Emmanuel
Alec Rowley (1892-1958) - Fantasia on Veni Emmanuel

Dagens program bygger i hög grad på bearbetningar av olika melodier som förknippas med adventstiden. Inledningsvis presenteras två parafraser över melodier av Händel; Dotter Sion ur Judas Maccabeus och Lift up your heads ur Messias. Guilmant skapar två helt fria fantasier där den franska orgelns hela kraft tas i bruk. Efter några olika bearbetningar av adventspsalmer avslutas programmet med tre olika tonsättares bild av den klassiska melodin Veni Emmanuel som förekommer i svenska psalmboken som nr 423. 

Lördag 14 december kl 16 & 18
Lucia i domkyrkan. Domkyrkans barn- och ungdomskörer Keruberna (endast kl 16), Seraferna, Änglakören och Ceciliakören. Kulturskolans sångelever, kör samt stråkensemble. Domkyrkokören. Dirigenter/ackompanjatörer: Jonas Lind, Inga-Lill Sjönneby, Malin Jörtsö, Agnes Lindberg Frisk.

Välkommen till en högtidsstund med vackra sånger som ger dig en stor dos stämning och hjälper dig att trotsa decembermörkret! Domkyrkokören värmer upp publiken med ett knippe julsånger och sen väller tärnor och stjärngossar in och fyller kyrkan med ljus. De bjuder på en traditionell luciatablå med stämsång och levande ljus i lucians hår.

Gratisbiljetter kan hämtas ut i Domkyrkans entré fr o m lör 7 december kl 10.00. Max 6 biljetter/person. OBS! vi ber er lämna tillbaka de biljetter som inte utnyttjas. Publik med biljett måste vara på plats senast en kvart innan konsertstart, därefter släpps outnyttjade platser fria. Så, om du blir utan biljett kan du ställa dig i kö strax innan konserten.

Luciakonserterna är resultatet av ett samarbete mellan Domkyrkoförsamlingen med Aspö och Strängnäs Kulturskola.

Söndag 15 december kl 18:00
Julkonsert. Lövsångarna och Strängnäs orkesterförening.

Välkommen till en stämningsfull julkonsert tillsammans med kören Lövsångarna och Strängnäs Orkesterförening. Vi utlovar kära julfavoriter och en och annan musikalisk överraskning under ledning av Magnus Ädel och Anders Wall. Biljetter köpes via Tickster.

Lövsångarna är en blandad kör med korister i alla åldrar, som under sina 40 år har genomfört ett oräkneligt antal konserter och engagemang med olika teman. Musikalisk ledare är Magnus Ädel.

Strängnäs Orkesterförening är en aktiv 100-årig orkester där amatörer och proffs spelar, skrattar och fikar tillsammans! Musikalisk ledare är Anders Wall, violin.

Lördag 21 december kl 16:00
Nine lessons and carols. Schola cantorum, Jan H Börjesson - orgel, Johan Hammarström - dirigent.

ur repertoaren
arr Mack Wilberg - Ding! dong! merrily on high
Boris Ord - Adam lay ybounden
Carl Rütti - I wonder as I wander
James MacMillan - O radiant dawn
Agneta Sköld - There is no rose
arr Carol Barnett - Angelus ad virginem
Harold Darke - In the bleak midwinter
Bob Chilcott - The Shepherd’s Carol
Alison Wills - Gold and Spices

I England står carolsångarna i gathörnen under julveckan. För stressade julhandlare startar deras sång julfirandet. I Skandinavien sjöng latinskole­eleverna – djäknarna – julsånger för brödfödan. Stjärngossarna i våra luciatåg är deras arvtagare. A Festival of Nine Lessons and Carols har blivit synonymt med julfirandet i den engelskspråkiga världen, likt svenskarnas tradition med Kalle Anka. BBC sänder denna carolsgudstjänst från King’s College Chapel. Sedan 1919 inleds gudstjänsten med ”Once in Royal David’s City” sjungen av en ensam gossopran.

Söndag 22 december kl 18:00
La nativité du Seigneur. Torvald Johansson - organist.

”Alla mina verk, religiösa eller inte, är en trosakt och lovprisar Kristi mysterium ... jag har försökt att finna en musik som är en ny tid, ett nytt rum, en musik som älskar och som sjunger ...” Olivier Messiaen 

Messiaens ”La Nativité du Seigneur” andas mystik, spiritualitet och religiositet. Verket består av nio meditationer kontemplerande Kristi födelse. ”La Nativité du Seigneur” komponerades 1935 och har musikhistoriskt en särskild betydelse. Det är i förordet till detta verk som tonsättaren för första gången presenterar sina kompositionsmetoder. I förordet belyser Messiaen verket ur tre synpunkter: teologisk, instrumental och musikalisk. I verket behandlar han orgelns klangspektra på ett nydanande sätt då nya och säregna klangfärger efterfrågas i klangförevisningarna. När Messiaen själv spelade sina kompositioner på andra platser än i sin kyrka La Trinité i Paris, använde han ett nytt partitur vid varje framträdande. Messiaen som var minutiöst noggrann, antecknade samtliga klangförevisningar anpassade för varje framträdande, klanger som ibland skiljer sig från det som står tryckt i noten.

Sedan 1977 har Olivier Messiaens nio meditationer över ”Herrens födelse” (La Nativité du Seigneur) årligen sedan dess framförts alldeles innan jul av antingen Rolf Stenholm eller Torvald Johansson, de senaste 22 åren av Torvald Johansson, domkyrkoorganist 2000-2023.

Grunden för Olivier Messiaens skapande utgör en djup katolsk fromhet som tar sig uttryck i ämnesvalet: teologiska problemställningar förekommer i nästan alla hans verk. Rytmiskt har Messiaen rönt inflytande från antik grekisk och gammalindisk rytmlära. 

Juldagen 25 december kl 18:00
Julkonsert. Strängnäs domkyrkas Oratoriekör, Sebastian Johansson – organist, Jan H Börjesson – dirigent.

Julen upphör aldrig att fascinera oss – hur den försätter oss alla i en stämning som lägger ett skimmer över landskapet, över staden, över det vi gör, över vissa melodier. Allting andas frid, eller längtan efter frid… och kanske saknad efter nära och kära som inte längre finns ibland oss. De konstfulla arrangemangens fylliga körsatser med diskantstämmor, enkla och rena partier för kör a cappella och läckert utarbetade orgelstämmor skänker skönhet och variation åt den rika julrepertoaren för kör och instrument. I alla tider har kyrkan velat betona det storslagna att Gud själv kommer till sin skapelse som ett litet barn. Tonsättare och författare har skänkt denna centrala tid av kyrkoåret en outsinlig ström av skönhet och reflektion. Oratoriekören bjuder på ett axplock ur denna väldiga repertoar. Men det blir också tillfälle för alla besökare att för full hals sjunga in julens budskap i hjärta och själ.