Från 8 mars till 5 april var det tid för samråd om det detaljplanförslag som ska göra det möjligt med tillbyggnader och nya byggnader på Domkyrkoberget. Ett förslag som ska lösa de de identifierade funktionella behov och verksamhetskrav för Domkyrkobergets fastighetsägare och aktörer.
Under samrådsperioden fram till 5 april 2024 fanns det möjlighet skicka skriftliga synpunkter på förslaget till Strängnäs kommun.
Torsdag 14 mars hade kommunens miljö- och samhällsbyggnadsnämnd bjudit in sakägare och intresserade till ett samrådsmöte i Djäknegården. 12 personer hade anmält sig till mötet.
Lena Calmegård, Daniel Quick och David Sundholm från Strängnäs kommun ledde mötet.
Christofer Lundgren, domprost och projektledare, lyfte fram vikten av allmänna platser för mänskliga möten. Domkyrkoberget har i 1.000 år varit en plats för bildning och för de stora livsfrågorna.Han delade den aktuella uppgiften att Domkyrkoberget under ett år har fler än 100.000 besökare, varav uppskattningsvis 37.000 är turister.
I trohet mot platsens syfte och betydelse behöver byggnader förbättras och kompletteras. Att endast konservera skulle innebära en förlust av kraft och engagemang. En utveckling av den gemensamma platsen innebär en respekt för och kärlek till kommande generationer.
Johan H Larsson, Europaskolan tog också upp Domkyrkoberget som en plats för bildning och påminde om att gymnasieutbildning i Strängnäs 400-årsjubilerar 2026.
Hanna Domfors gav som expert på kulturmiljö en expose över Domkyrkobergets gradvisa förändringar, särskilt från mitten av 1300-talet och fram till 1900-talet. Hon påpekade att kommande förändringar är av riksintresse och berör fem olika lagar.
Arkitekten Lone-Pia Bach talade om de avvägningar som ligger till grund för förslag om att omgestalta byggnader och parkområde. Om hur allmänna intressen har vägts mot huvudmännens verksamheter på Domkyrkoberget. Myndighetskrav och krav på tillgänglighet har skärpts. Processen tar tid och det ger rum för prövande och eftertanke. Att ett komplext projekt som detta har så många samverkande partners är ovanligt.
Flera olika lägen för Samlingshuset har prövats innan det föreslagna läget valdes, den placering som löser identifierade problem och framtida behov. Samlingshuset ansluter till en av de tre beskrivna noderna, knutpunkterna på Domkyrkoberget. Det är just närheten till det Domkapitelhuset, den mindre vaktmästarbostaden, Tryckerihuset och själva domkyrkan som gör att Samlingshusets volym kan begränsas.
Samlingshuset är lägre än det intilliggande Domkapitelhuset, påpekade arkitekten Markus Grieser. De stora öppningarna i fasaden vänder sig både mot Domkyrkoplan och domkyrkan södra ingång. Det asymmetriska taket följer domkyrkans taklutningar.
Anders Brandstedt beskrev planerna för parkområdet på Domkyrkoberget. Han är landskapsarkitekten som är knuten till arbetet med att utveckla grönytorna. Det var först efter det att bogårdsmuren revs 1862 som domkyrkan kom att omges av en park öppen mot staden. Nu är avsikten att ta tillvara en plan för området av Sven Lindh från 1874.
Den östra noden med Djäknegården, Roggeborgen och Roggeplatsen är en knutpunkt som har en lutning som bekymrar och kräver sin lösning. Här ska fortfarande vara plats för parkering av bilar. Nya handikapparkeringar kommer att anläggas helt nära domkyrkans norra sida. Parkeringar framför Domkapitel ersätts av en ny parkering längre söderut på Sturegatan.
Daniel Quick och David Sundholm från Samhällsbyggnadskontoret talade om det utökade och i tiden förlängda samrådet och kommenterade de olika förberedande undersökningarna som ligger till grund för de presenterade förslagen.
Den nya detaljplanen följer kommunens övergripande mål och att den begränsade negativa påverkan på kulturmiljön överväger inte de positiva följderna, vilket är förutsättning för att kommunen skulle lägga fram förslag om förändringar.
Under den avslutande frågestunden var det några invändningar som framfördes. En aktuell 3D-modell med tillbyggnader och nybyggnader efterfrågades. En oro över sprängningar i domkyrkans närhet framfördes. Frågor ställdes också om parkeringsplatser.
Argumenten för nya byggnader innanför den tidigare bogårdsmuren ifrågasattes, liksom underlag för lokalbehov som skulle motivera det nya Samlingshuset. Tillgängligheten mellan domkyrkans västportal och Samlingshuset med tanke på höjdskillnaden diskuterades. Också om de totala kostnaderna ställdes frågor.