Den 7-9 april samlades medarbetare och förtroendevalda i Svenska kyrkan tillsammans med de myndigheter som arbetar kring det kyrkliga kulturarvet. Temat, ett Levande kulturarv i en föränderlig tid, rymmer många stora och viktiga frågor. Med avstamp i byggnadsvårdsåret 1975, som firar 50-årsjubileum i år, fick deltagarna insyn i hur vården av kulturarvet förändrats över tid. Och i ljuset av världsläget blev det också fördjupning i aktuella frågor om kulturarvets betydelse för människan i en tid av klimatkris, krig och konflikter.
– Vi har olika ingångar i frågan men alla ett uppdrag att främja ett levande kulturarv. Jag är tacksam för alla som bjudit på spännande föredrag utifrån sin profession. För oss som kyrka är det inte minst viktigt att lyfta kulturarvet som något levande för bruk här och nu, säger Maria Lantto, stiftsantikvarie och projektledare för konferensen.
Det perspektivet blev tydligt redan i inledning då Svenska kyrkans generalsekreterare, Camilla Asp, hälsade alla välkomna.
– De fastigheter och byggnader som Svenska kyrkan förvaltar är inte bara kulturminnen, de är också församlingarnas verksamhetslokaler. Unikt för kyrkobyggnaderna är att de alltjämt används för samma grundsyfte för vilket de en gång byggdes, det vill säga förkunnelse och kyrkliga handlingar, sa Camilla Asp.
Det perspektivet lyftes också upp väldigt tydligt av Helena Wangefelt Ström, fil. dr i museologi vid Uppsala universitet, som talade om ”Detta är en helig plats. Reflektioner kring skyltar, förbud, och entréavgifter i gränslandet mellan helighet och kulturarv”.
– Att få hålla det här föredraget i Strängnäs domkyrka var speciellt. Det var framför Mariabilden här som jag började fundera över om en Mariabild med ett huvudlöst Jesusbarn och tända ljus framför är andlighet, kulturarv, eller både – och.
Funderingarna blev en avhandling där hon undersöker relationen mellan kulturarv och sakralitet i historien och idag, om hur det vi kallar ”kyrkligt kulturarv” har kommit till, och vad det betyder i vårt samhälle idag. Helenas föredrag tar avstamp i turistens fråga till prästen i den medeltida kyrkan: ”Men, vad används den här byggnaden till IDAG?”.
– Frågan visar hur kulturarvet, som ofta framhålls enbart som något fyllt av identitet, konst, historia, och gemensamt minne, kan överrösta livet och verksamheten och utvecklingen.
Men församlingar är inte heller alltid själva så bra på att förmedla bilden av vad kyrkan är.
– Ofta möts besökare av förbudsskyltar mot att äta glass, eller informationsskyltar om konstföremål men inte lika ofta skyltar som talar om att det här är en helig plats, konstaterar Helena Wangefelt Ström.
Susanne Thedeen, generatlsekreterare för riksantikvarieämbetet lyfte ett annat av konferensens fokus i sitt välkomsttal: vikten av beredskap.
– Liksom det övriga kulturarvet och samhället står det kyrkliga kulturarvet idag inför nya slags hot och utmaningar av sorter och komplexitet som vi nog alla hoppats få slippa såsom klimathot och ett krig i Europa. Samtidigt finns möjligheter och engagemang.
Mattias Legnér, professor i kulturvård och docent i historia vid Uppsala universitet, lyfte kulturarvet som en “viktig samhällsfunktion” och presenterade rapporten Skydd av kyrkligt kulturarv vid höjd beredskap och krig som han genomfört i samarbete med enheten för kulturarvsstöd på kyrkokansliet.
Det kyrkliga kulturarvet utgöra ofta måltavla i väpnade konflikter, där det materiella kulturarvet förstörelse slår sönder det immateriella kulturarvet: kulturen och historien. Stater har omfattande skyldigheter att skydda sin kulturegendom och Mattias lyfter i sin rapport vikten av förberedelse i fredstid, Ukraina har haft stora problem med att i efterhand försöka rädda kulturarvet från krigshandlingar.
Kulturarvskonferensen avslutades med tre valbara spår då deltagarna kunde göra utflykter i stiftet: att levandegöra en museisamling (i Sörmlands museums berättande magasin), vård och bevarande av sten samt tjära och spån. I alla tre spår lyftes såväl det materiella som det immateriella kulturarvet, det vill säga fysiska föremål och material samt betydelse, hantverk och kunskap.
#riksantikvarieämbetet #kulturarvskonferens Svenska kyrkan #strängnässtift #kulturarv #byggnadsvård #bvå50 #byggnadsvårdsåret #byggnadsvård #beredskap