Ingivningen leddes av kontraktsprost Ylva Evensén som sa att vi får göra som när Gud skapade jorden – stanna upp, förundras, och se att det är gott! Ylva påminde i sitt invigningstal även om att barnen har en alldeles speciell plats hos Gud, och klimatstigen är ett sätt att göra Gud tillgänglig för barnen.
Med klimatängeln Pax och hans vän, biet Pollinis, som följeslagare får barnen lösa olika uppgifter, utforska sina klimatkänslor, lära sig om biologisk mångfald och utforska närområdets insekter och djur. Redan dagarna innan invigningen hade skolans femteklassare gått klimatstigen.
– Vi har pratat om återvinning i skolan. Det var kul att gå stigen och att få lära sig om Noa, berättar de.
Klimatstigen är ett resultat av Svenska kyrkans färdplan för klimatet, och svarar mot färdplanens mål att bidra till den värderingsförändring som är nödvändig för att göra en klimatomställning.
– Vi behöver alla var med och bidra och vi hoppas att klimatstigen ska ge både kunskap och hopp för en bättre framtid på ett kreativt och konkret sätt. Stigen ligger i ett välbesökt rekreationsområde och det känns roligt att skoleleverna redan har varit här. Stigtoma-Vrena församling använder skogen i sin verksamhet och vi hoppas att flera ska hitta hit, här finns vindskydd och grillplats så det är ett bra utflyktsmål, säger Emilia Bergius, miljö- och hållbarhetssamordnare på Strängnäs stift.
Barnens skog är Sveriges första kyrkoreservat och fastigheten förvaltas av Prästlönetillgångar i Strängnäs stift.
– Det känns väldigt roligt och meningsfullt att anlägga klimatstigen i kyrkoreservatet Barnens kyrkskog i Vrena. Den kan ge barnen ökad kunskap om skogen men också möta den oro som kan finnas, säger Petra Odén, egendomsförvaltare på Prästlönetillgångar i Strängnäs stift.
Inför invigningen gjordes även en naturvårdshuggning för att höja naturvärdet och den biologiska mångfalden. Flera av träden är kapade på olika höjder, däremellan kommer sly att växa upp. Några stora träd ligger kvar på marken. Allt med en tanke, förklarar skogvaktare Carina Karlsson Forsberg.
– Avverkningen är gjord för att skapa ved i olika nedbrytningsfaser samt att vi skall gynna stora lövträd med hassel under. Vissa träd är avverkade för att skapa död ved. Andra träd har vi skadat lite på stammen för att påskynda förmultningsprocessen. Några träd är helt lämnade för fri utveckling. Vedhögen, som vi kallar faunadepå, fungerar som hotell för insekter vilket också gynnar insektsätande fåglar som exempelvis hackspettar. Trädstammarna som ligger här blir till död ved som är också är viktig för den biologiska mångfalden.
Många insekter, svampar, mossor och lavar är beroende av gamla döende eller döda träd för sin fortplantning. Högstubbarna gynnar svampar, och de fällda träden fungerar som lagom höga balansgångar för barnen.
– Hasseln som står i dungar under lövträden kommer att ge nötter till möss och fåglar. Aspen som vi avverkat kommer att skjuta rotskott som vi på sikt nog kommer att behöva röja lite i så att det inte blir en tät vägg av aspskott. Men vi får följa skogens utveckling och se.
I anslutning till rastplatsen har Carina också skapat en Mulmholk, en stubbe med lock. När gamla lövträd åldras bildas så småningom håligheter. Den förmultnade veden pulvriseras, så kallad mulm, och gillas av många insekter. Mulmholken är ett försök att försöka påskynda processen.
Barnens skog är ett fyra hektar stort område i Vrena. I reservatet växer bland annat hasselticka, skägglav och tallört. Holkar har satts upp för fåglar och fladdermöss.
Läs mer om Svenska kyrkans klimatarbete.
Arbetet med Klimatstigen har delvis finansierats av Lokala Naturvårdssatsningen (LONA), ett statligt bidrag som ges till lokala naturvårdsprojekt.