Lyssna

Begravning - Vem har ansvar för vad?

Vad kan anhöriga själva göra inför en begravning?
Vad är anhörigas ansvar?
Det undrar allt fler som gärna vill vara med och planera för begravningen men känner sig väldigt osäkra. Anhöriga har ansvar för en hel del och kan även överlåta mycket till begravningsbyrån. Svenska kyrkan har klara åtaganden, se lista nedan.

 

Anhörigas ansvar:
Praktiska förberedelser och samordning som anhöriga själva ansvarar för. Tjänsterna kan också köpas från begravningsbyrå.
  1.  Kontakt med församlingen (präst, kyrkomusiker, kyrkogårdsförvaltningen)
  2.  Anmälan till skattemyndighet (för nödvändiga intyg bl.a. kremerings- och gravsättningsintyg)
  3.  Kista och urna
  4.  Svepning och att placera kroppen i kistan
  5.  Transport från hem/sjukhus till lokal för förvaring (exempelvis kyrka, kapell, krematorium)
  6.  Processionsbärning av kistan vid kremering
  7.  Grav och gravsten
  8.  Annons
  9.  Blommor
  10.  Musik
  11.  Program
  12.  Värdskap vid begravningen
  13.  Minnestund efter akten
  14.  Tackkort

Svenska kyrkans ansvar:

Det som i samband med begravningsgudstjänsten utförs av präst, och diakon, musiker, kyrkvaktmästare m.fl. Medlemmar i Svenska kyrkan betalar via kyrkoavgiften för detta:

  1. Kontakt med sorgehuset
  2. Tacksägelse i samband med gudstjänst
  3. Samtal med anhöriga inför begravningstalet
  4. Information om och planering av begravningsgudstjänsten
  5. Begravningsgudstjänsten
  6. Sänkning av kistan i graven

Dessutom kan präst/diakon hjälpa till med:

  1. Utsjungning - andakt vid öppen kista
  2. Råd kring barns deltagande
  3. Utformning av annons
  4. Närvaro vid minnestund
  5. Efter begravningen: Samtal bl.a. i sorgegrupp/”Leva-vidare” grupp
Svenska kyrkans/begravningshuvudmannens ansvar:
Krematorium och kyrkogården
Det som utförs av kyrkogårdsförvaltningen och kyrkvaktmästare m.fl. Alla som är folkbokförda i Sverige betalar via begravningsavgiften för detta:
  1. Lokal för förvaring och visning av stoftet
  2. Lokal för begravningsceremoni
  3. Transport från lokal för förvaring till begravningsceremoni, krematorium och begravningsplats (inom huvudmannens område eller om avtal finns)
  4. Kremering
  5. Förvaring av aska (max. 1 år)
  6. Gravplats
  7. Gravsättning inkl. gravöppning, återfyllande och iordningsställande av öppnad grav

Vad får anhöriga göra själva?

  1. Ordna med svepning/klädsel av den döde
  2. Använda eget bårtäcke, dekorera kistan, placera ut blommor och kransar
  3. Transportera och bära kistan
  4. Hjälpa till i kyrka och kapell
  5. Ta med ”egen” jord till mullpåkastning vid begravningsgudstjänst
Detta får anhöriga också göra själva - men kontakta först församlingen eller kyrkogårdsförvaltningen:
  1. Tillverka och välja kista och urna (de måste uppfylla vissa krav)
  2. Lägga saker i kistan eller urnan
  3. Välja musik och sång, musiker och sångare
  4. Spela själv i kyrka eller kapell
  5. Gravsätta, själv sänka kistan eller urnan. Vill man strö askan i hav eller i natur krävs tillstånd av länsstyrelsen
  6. Tillverka och välja gravsten, gravanordning
Detta får anhöriga inte göra själva:
  1. Öppna grav på allmän begravningsplats
  2. Gravsätta i familjegrav utan tillstånd från gravrättsinnehavaren
  3. Kremera
  4. Själv gräva ner, närvara eller strö askan i minneslunden
  5. Flytta kista eller urna efter gravsättning mellan gravplatser eller en urna från grav till minneslund
Källor:
Kyrkoordningen
Begravningslagen 1990:1144
Vad får jag för min begravningsavgift?, Reimerson Charlotte, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, oktober 2011

Vad är en minneslund?
Minneslunden är av anonym karaktär där askan grävs ner på ett gemensamt område.
Askans läge markeras inte och gravvårdar och enskilda planteringar får inte förekomma.
Askan grävs ner av kyrkogårdsförvaltningen under värdiga former utan närvarande av anhöriga. Besökande kan bidra till utsmyckningen med snittblommor och ljus.