Bjällerups kyrka anses vara en av Skånes äldsta kyrkor, och tillhör också dem som är bäst bevarade.
Kyrkan är troligtvis uppförd i slutet av 1000-talet eller i början av 1100-talet och är byggd i romansk stil. Byggnaden bestod från början av långhus och rakt avslutat kor. Tornet med dess rundbågiga ljudöppningar är tillkommet något senare på 1100-talet än själva kyrkobyggnaden. Tornet har tidigare varit försett med en högt placerad ingång, vilket kan vara ett tecken på att man har velat skydda det från inkräktare. Det antyder också den kraftiga, järnbeslagna ekdörren från 1300-talet, som finns i Bjällerups kyrkas vapenhus. Den har troligen ursprungligen suttit i det södra vapenhuset.
Ursprungligen hade kyrkorummet öppen takstol, men senare under medeltiden slogs kryssvalv över såväl långhus som kor. Under 1300- och 1400-talen, utfördes även flerfärgade kalkmålningar med bibelmotiv i kyrkans valv. I långhuset målades helgonbilder som bland annat föreställer Paulus och Petrus med sina attribut, svärdet och nyckeln. Det finns även en målning som föreställer S:t Lars, vars attribut är ett halster, samt av S:t Katarina, S:t Jakob och Maria Magdalena. Målningarna var länge överkalkade, men togs fram vid en restaurering åren 1976–77.
Dopfunten, som är från medeltiden, är gjord av sandsten med en rundskål. Över dopfuntens urholkning används vid dop ett fat av mässing daterat till 1500-talet. Som bottenrelief syns bebådelsen.
Krucifixet är av snidad ek och dateras till slutet av 1400-talet.
Även madonnabilden dateras till slutet av 1400-talet. Den är troligtvis snidad av en lokal mästare och har som förebild madonnan i Lunds domkyrka.
Interiören ger än idag en förhållandevis god bild av medeltidens kyrkorum, mycket tack vare att kyrkorummets volym bevarats och att kalkmålningarna åter har tagits fram. Kyrkorummet har dock flera gånger ändrats ganska kraftigt och har under olika tider präglats av olika ideal.
Under mitten av 1700-talet togs flera nya fönster upp. Yttermuren har spruckit och förstärkts i flera omgångar med järnankare.
Vid en renovering år 1779 murades delar av tornets södra fasad om i tegel. Ljudöppningen åt söder är därför stickbågig och saknar mittkolonnett. Vid samma renovering ersattes tornets blytak med tegeltak.
Än idag präglas kyrkan till stor del av 1850-talets restaurering under ledning av C.G. Brunius, då bland annat bänkinredning och predikstol sattes in. Interiören målades i historiserande stil med kvadermålning kring triumfbågen och inredningen målades i ekådring, med detaljer i grönt och rött. Av 1850-talets korinredning finns idag endast korskrankets dörrar bevarade. De används idag som dörrar till de väggfasta textilgarderoberna i sakristian.
1874 installerades två stora järnugnar i långhuset och en skorsten byggdes till dem.
Redan 1891 var predikstolen förstörd av mask och röta och ersattes av den nuvarande predikstolen, som är ritad av AW Lundberg i Loma och målad av Fredrik Krebs. Bilderna föreställer Mose, Kristus och Paulus. Ett av inslagen på bilderna är oväntat: en hinduistisk dansande Shiva.
1934 var det dags för nästa stora ombyggnad, ledd av N.A. Blanck. Då byggdes en sakristia med källare norr om koret, trägolvet lades om och kyrkan fick ny bänkinredning, altaruppsats och läktarbarriär. Altartavlan är en så kallad triptyk som till mittbild har en kopia av den sixtinska madonnan i Rom. Triptyken är ursprungligen komponerad av kyrkoherden Emil Ahrent på 1920-talet och den var då avsedd för sakristian.
Vid omläggningen av golvet 1934 upptäcktes medeltida reliefmönstrat golvtegel som nu utgör golvbeläggning runt altaret. I koret påträffades en väl bevarad gravsten över ägaren till Bjällerups säteri, Gabriel Swale och hans hustru Karina Gagge. Gabriel Swale omtalas 1580 i samband med hyllningen av hertig Kristian.
1936 köpte kyrkoherde Emil Ahrendt tre stora, färgglada blyglasfönster, som skulle bytas ut i Lunds domkyrka och satte in dem i Bjällerups kyrka, längs södersidan. Läs mer om dem i en separat artikel.
Kormattan skänktes till kyrkan 1966 av Bjällerups kyrkliga syförening. Motivet föreställer en stiliserad rundhorisont med Bjällerups kyrka som tänkt centrum för betraktaren.
Den nuvarande orgeln invigdes 1977 och har byggts av Künkels orgelverk i Stångby.
1983 hade trägolvet drabbats av rötskador och ersattes med keramiska Höganäs-plattor.
Fasaden har renoverats och putats om kontinuerligt och så sent som 2018/18 lades taket om på koret, sakristian och tornet.
Lilla Bjällerups kyrka är väl värd ett besök, särskilt sommartid!
Kyrkan är öppen varje dag kl 8–18. Kom gärna in och titta!
Text: Tina Linde
