Den ursprungliga kyrkan var romansk och byggdes kring år 1200. Den var ytterst anspråkslös och liten, utan torn. Koret hade rakt avslut i öster istället för den vanligare avrundade absiden. Av den medeltida kyrkan återstår endast en liten del av den södra långmuren. Där fanns också under 1400–1800-talet ett vapenhus.
1686 gjordes en av flera större reparationer av Esarps kyrka och bland annat den östra gaveln murades om.
1826 förlängdes långhuset 6–7 meter västerut. Klockstapeln från 1670-talet revs och kyrkklockan hängdes i den västra gaveln, där en rundbågig ljudöppning fanns ovanför huvudingången, också den med rundbågig portal.
Korsvalven från 1400-talet var 1830 i så dåligt skick att bjälkar fick läggas under valven tvärs igenom kyrkan.
1860 blev kyrkan helt ombyggd, i praktiken nybyggd.
Den södra muren av långhus och kor blev stående medan kyrkan breddades åt norr. Samtidigt fick hela kyrkan rundbågiga fönster och taket fick invändigt ett gipsat tunnvalv i trä som ger en särskilt fin akustik.
År 1896 stilrestaurerades kyrkorummet efter ett förslag av arkitekt Gustaf Lindgren. Altaruppsatsen som
avskärmar sakristian från koret sattes upp och golven belades med viktoriaplattor. Väggarna dekormålades med kvaderimitation, ornamenterade pilastrar mellan fönstren samt bibelspråk över
triumf- och tribunbågar.
Altartavlan är målad av Fredrik Krebs (1845–1925). Han var en dansk-svensk konstnär, verksam som teckningslärare i Lund. Krebs hade fått sin utbildning vid konstakademin i Köpenhamn. C:a 1910–15 kopierade Krebs en altartavla av Carl Bloch för Esarp, föreställande Den gode herden. Altarljusstakarna i malm är gjorda i barockstil och dateras till 1500-talet.
Först 1928–29 fick kyrkan sitt trappgavels-torn. Vid samma tillfälle tillkom ny läktare och orgel och dessutom kyrkans storklocka.
Orgeln är en Hammarbergorgel från 1928 med 14 stämmor, fördelade på två manualer och pedal. Den blev elektrifierad av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund 1992 och pneumatiken renoverades 2021 av Močniks orgelbyggeri.
Predikstolen har renässansens stildrag och de äldsta delarna är från 1600-talet. Under åren har de fyra evangelisterna, som pryder predikstolen, hårt restaurerats. Den sista evangelistbilden, föreställande Johannes, återinvigdes så sent som 1984.
1983 genomgick Esarps kyrka en grundlig invändig renovering, ledd av professor Carl-Axel Acking. Den blev varmare i färgerna, fick nytt golv, större kor, sittvänligare bänkar och en ny dopfunt.
En bibeltext på rundbågen ovanför koret försvann dock: ”Lofver Gud i hans helgedom”. Före 1929 löd texten, anknytande till altartavlan: ”Jag är den gode herden. Den gode herden låter sitt lif för fåren. S.Joh.Ev.Cap.10 v.11”. Kyrkan återinvigdes den 21 augusti 1983 av dåvarande biskop P.O. Ahrén.
Dopfunten tillkom vid renoveringen 1983 och är nytillverkad i kalksten, men pryds av ett av kyrkans äldsta bevarade inventarier. Det är ett dopfat från 1500-talet i mässing med ett ciselerat motiv i botten med ängeln Gabriel och en latinsk inskription (ej läsbar), troligen ett tyskt arbete. Den tidstypiska dopfunten från 1800-talet, i form av en ängel efter förebild av Thorvaldsen, finns kvar i vapenhuset.
Esarps kyrka är S:t Staffans församlings största kyrka med plats för ca 250 personer. Den är ljus och rymlig och har god akustik och används gärna vid större evenemang, t.ex. konfirmationer och konserter.
Kyrkan är öppen varje dag kl 8–18. Kom gärna in och titta!
Text: Tina Linde
