Kyrkheddinge kyrka tillhör en grupp mycket tidiga stenkyrkor och är delvis byggd med äldre teknik än Lunds domkyrka. När Kyrkheddinge kyrka byggdes på 1100-talet var den romansk med långhus, smalare kor och halvrund absid samt i väster ett torn med tinnar. Kyrkorummet nåddes via portaler i norr och söder. Ett vapenhus byggdes till framför den södra portalen någon gång under medeltiden och på 1400-talet slogs valven. Av denna byggnad återstår långhusets västliga del, uppförd i gråsten.
Dopfunten är äldst av kyrkans inventarier och härstammar från slutet av 1100-talet. Den är huggen i sandsten med fyrsidig skål smyckad med palmetter och rundbågar.
Till vänster om altaret finns en medeltida gravsten insatt i väggen. Den kallas ”Biskopsstenen” och förställer ett helgon, (troligen S:t Georg) som trampar på en drake, i vars gap han sticker en lans, upptill försedd med klöverbladskors. Stenen flyttades in i kyrkan omkring år 1900.
Triumfkrucifixet är av gotisk typ i ek med målade ändplattor föreställande änglagestalter. Det är från 1400-talets slut.
På 1500-talet har kyrkan fått en altaruppsats som sedan förvandlats till klädskåp och nu förvaras på Historiska Muséet i Lund.
Predikstolen är från 1600-talet. Evangelisterna Matteus (ängeln), Markus (lejonet), Lukas (oxen) samt Johannes (örnen ) finns avbildade med sina symboler.
Här finns också en dråplig framställning av Adam och Eva och ormen i paradiset. Inskriften är hämtad från Lukas 11:28, ”Saliga äro de som höra Guds ord och gömma det”.
Konstnären antas vara Jacob Kremberg, en framstående träsnidare under 1600-talets första hälft. Antagligen målades de ursprungliga färgerna över under de stora arbetena i kyrkan vid 1800-talets mitt.
På 1600-talet fick kyrkan också altarljusstakar och dopfat i mässing, som finns bevarade än idag.
Omkring 1820 fick kyrkan en ny altaruppsats. Altartavlan tillkom 1916 och är en kopia efter dansk förebild, målad av konstnären Theodor Jönsson från Esarp. Motivet på altartavlan är Kristi uppståndelse.
År 1869 utvidgades kyrkan åt både öst och väst. Koret och vapenhuset revs och långhuset förlängdes med en travé, nytt kor. Samtidigt byggdes ett nytt torn i väster. Det gamla revs ner till takhöjd och ingår i det nuvarande långhuset. Det nya, smalare tornet byggdes utanför det gamla. Vid samma renovering sattes de nuvarande rundbågiga fönstren in och de kompletterades med innerbågar 1952.
I långhusmurarna syns ännu spår av den romanska tidens portaler i norr och söder och likaså av små högt sittande romanska fönster. I tornets fasad finns två gravhällar från 1700-talet fastmurade.
1894 gjordes en del invändiga reparationer och medeltida kalkmålningar upptäcktes i tre av långhusets valv. Motiven tolkades som korsbärandet, Kristi lidande på korset, korsfästelsen och en spelande ängel. Målningarna var i dåligt skick och överkalkades igen.
Vid samma renovering sattes också ny bänkinredning in och året därpå fick predikstolen ekådring liksom allt träarbete i kyrkan i enlighet med tidens smak. 1957 togs de olika tidernas färglager bort och predikstolen återfick sitt forna utseende.
Båda ljuskronorna är skänkta av församlingsbor i Vallby vid tidigt 1900-tal. Den främre av lantbrukare Mårten Jönsson och den bakre av brevbärare Johanna Bengtsdotter.
Det är den senare kronan, som i församlingen blivit känd som ”Posta-Johannas ljuskrona”.* Efter femtio års användning renoverades de gamla kronorna och elektrifierades. På Mikaelidagen 1968 återinvigdes de.
1937 ersatte nuvarande läktare en tidigare och där installerades kyrkans första orgel av Anders Mårtenssons Orgelfabrik i Lund. Orgeln är pneumatisk med över tusen känsliga småbälgar som sköter överföringen från tangent till pipa. När tarmskinnet i bälgarna blev utslitet på 1990-talet var det på modet med digitala orglar och piporgeln ersattes med en sådan. Spelbordet och piporna magasinerades och kunde senare restaureras av Åkerman & Lund. 2019 återinviges den gamla orgeln på sin plats.
1973 restaurerades kyrkans kor och trädörrar på båda sidor om altaret togs bort, liksom de främsta kyrkbänkarna. Korgolvet kunde kompletteras med ytterligare stenplattor från Komstad på Österlen, trots att stenbrytningen där officiellt hade upphört.
Botdagen den 26 februari 1978 invigdes kormattan. Den är gjord av textilkonstnärinnan Anna-Lisa Menander i Djurslöv. Motivet är hämtat från Jesu liknelse om såningsmannen (Matteus 13, Markus 4, Lukas 8) och återspeglar även det skånska landskapet. Cirka tvåhundra färger och nyanser återfinns i mattan. Axen framställs i grupper om tre och symboliserar därmed treenigheten.
Ljusbäraren är tillverkad av Ulf Engfalk och invigdes 1989.
Kyrkan är öppen varje dag kl 8–18. Kom gärna in och titta!
Text: Tina Linde
