Stabat mater (1736) av Giovanni Baptista Pergolesi (1710 - 1736) är ett av de mest kända verken som komponerats med avsikt att ära och hylla Jesu moder, Maria. Texten är från medeltiden och beskriver Maria, den sörjande modern, som bevittnar sin sons lidande på korset. Verket kom till på uppdrag av den neapolitanska ordern The Most Noble Order of the Knights of Our Lady of Sorrows. Verket kom då att ersätta Alessandro Scarlattis version av Stabat mater från 1723. Scarlattis Stabat mater hade framförts i varje långfredagsgudstjänst i Neapel under tjugo års tid men ansågs nu föråldrad.
Pergolesis version påminner förhållandevis mycket om sin föregångares, men de melodiska linjerna är mer sentimentala och rikare utsmyckade.
Stycket har genom musikhistoriern fått stor genomslagskraft världen över, inte minst bland andra kompositörer. Ett exempel är Johann Sebastian Bach som lät sig inspireras av Pergolesis Stabat mater i hans koralbearbetning av Psalm 51
“Tilge, Höchster, meine Sünden”.
Stabat mater är troligtvis Pergolesis sista komposition och skrevs samtidigt som han plågades av tuberkolos. Han dog endast ett par veckor efter att verket fullbordats