Historik
Sundsvalls Gustav Adolfs kyrka stod klar år 1894.
Före dagens kyrka har det tidigare funnits tre kyrkor.
Den första var en träkyrka, som byggdes i senare delen av 1620-talet. Den låg vid Selångersån vid åkroken, där Mitthögskolan ligger idag.
Stadens centrum flyttades österut mot havet. Träkyrkan revs och fick bli en del av en större kyrka som byggdes på den plats där Stadshuset nu ligger. Det blev alltså Sundsvalls andra kyrka. Den var rödmålad och omgiven av en borggård. I Bremö kapell finns en altartavla daterad 1644 som har använts i denna kyrka. Motivet är Nattvarden.
Sundsvall fick sin tredje kyrka som en följd av en rysk härjningsexpedition, som brände ned staden den 25 maj 1721. Den andra kyrkan var visserligen fortfarande användbar, men man började omedelbart planera för en större och bättre belägen kyrka. Den nya kyrkan byggdes i sten och placerades på sandåsen där den nuvarande kyrkan ligger. Den tredje kyrkan invigdes 1753 och fick namn efter drottning Lovisa Ulrika.
Första branden
Sundsvall ödelades av en förödande brand midsommardagen 1888. Endast bebyggelsen norr om Selångersån skonades. Återuppbyggnaden resulterade i den ståtliga "Stenstan". Kyrkorådet utlyste en arkitekttävling för en ny kyrka. Vinnare blev det förslag som utarbetats av arkitekt Gustaf Hermansson.
Sundsvalls fjärde kyrka byggdes i nygotik, vilket innebär att huvud- och sidoskepp har samma takhöjd. Den gotiska smakriktningen går igen i knippelare, ribbvalv och spetsbågiga fönster.
Altaruppsats och predikstol utfördes i mörkt brunmålad ek. Korfönstren har glasmålningar som framställer Jesu födelse, uppståndelse och himmelsfärd. Sidofönstren i koret framställer "Människans skapelse" och "Den Helige Andes utgjutelse".
Kyrkans restaureringar
En omfattande renovering gjordes 1950-1952. Då gjordes en yttre skulpturell utsmyckning. Över huvudingången en i granit huggen skulpturgrupp "Lovsång till Herren". Över södra ingången ett krucifix i gutasten och över norra ett kors i mörkt trä.
I koret uppsattes en skulpturgrupp skuren i trä av Ivar Lindekranz. Centralgruppen visar Jesus med barnen.Till vänster sitter Maria med Jesusbarnet. Till höger vandrar tre män som bär budskapet vidare. Gruppen förmedlar en rofylld religiös upplevelse.
En ny predikstol med intarsiamotiv från Jesu liknelser tillkom, men den tidigare baldakinen har behållits. Den gamla altartavlan flyttades till dopkoret i söder.
1988 blev det åter dags för restaurering med en genomgripande förändring av koret.
Altaret ersattes med ett lättare altarbord, de fasta bänkraderna längst fram ersattes med fristående stolar. Altarringen gjordes flyttbar.Prästen kommer därmed närmare församlingen och en större känsla av gemenskap skapas. Kören placeras bakom altaret mot korväggen och överhuvudtaget skapas större möjligheter till variation vid mässor, gudstjänster och andra arrangemang.
Ny flyttbar dopfunt i stil med altarbord och altarring tillkom. I korets norra del ordnades ett nytt kapell med altare för veckomässor och enskild andakt. Den nyrenoverade kyrkan invigdes den 25 september 1988 av biskop Bengt Hallgren.
Andra branden
Den 1 oktober 1988 blev en mörk dag i Gustav Adolfkyrkans (det namnet fick kyrkan 1955) historia. Illvilliga personer bröt sig in i kyrkan och anlade bränder på flera ställen. Delar av kyrkan blev helt utbränd och hela blev fullständigt rökskadad.
Först den 3 september 1989 var kyrkan klar att återinvigas. Hela kyrkan var då rengjord och ommålad. Norra läktaren med underliggande sakristia hade återuppbyggts. Nytt altare hade tillverkats. Nya textilier hade anskaffats. Ny flygel och cembalo hade inköpts. I takvalven hade tillkommit dekormålningar. Tidigare hade sådana funnits i kyrkan, men de togs bort vid renoveringen 1950. De utgör nu en fin färgkomplettering till korfönstren.
Biskop Bengt Hallgren fick för andra gången återinviga Sundsvalls Gustav Adolfs kyrka.