Felestads kyrka

Följ länken för att lyssna: Guide till Felestads kyrka

Felestads kyrka anses vara byggd omkring år 1200 (± 20år). Den är uppförd i tegel på en grund av natursten. Skånes äldsta tegelkyrka är Gumlösa. Den är invigd 1192 av Ärkebiskop Absalom.

 
Byggnadsstilen är romansk, alltså med rundbågar. Detta framgår av de ursprungliga valven i koret och absiden. Dessutom har man i krets och långhusets väggar funnit rester av rundbågig fönster. Under 1980-taler har man upptagit ett smalt fönster med rundbåge i den svängda absiden. Frisena på korets och absidens ytterväggar vitnar även om rundbågsstilen i kyrkans ursprungliga utformning.
 
Långhuset försågs från början med ett platt tak av trä. Detta ersattes senare med de nuvarande valven, vilka sannolikt restes på 1400- eller 1500-talet. De nuvarande fönstren i långhus och kor har tillkommit i samband med en restauration, som sannolikt skedde i samband med uppförandet av det nuvarande tornet. Detta byggdes på 1870-talet efter ritningar ava den kända kyrkoarkitekten C.G.Brunius.
 
Det nuvarande tornet är byggt av kilad gråsten och skänker en skånsk särprägel åt kyrkan. Det tidigare hade fått förfalla och rasade på 1600-talet. Det var byggt av natursten. Sedan det rivits uppfördes en klockstapel av trä på kyrkogårdens nordvästra hörn. Under mellantiden placerades kyrkklockan på långhusets tak vid västra gaveln under en huv av trä. Kyrkklockan är mycket gammal. Den har omgjutits i Hörby 1857. En inskription lyder: "Lovadt vare Herrens namn från nu och i evighet". Det är underskrivet av kyrkoherden G.H.Aulin och kyrkvärdarna Håkan Andersson och Måns Andersson.
 
Ett vapenhus fanns tidigare vid männens port på långhusets sydsida. Uppgifter finns om en reparation av detta under 1600-talet.
Det har senare rivits.
 
Långhuset har fått bänkinredning efter reformationen 1536. Årtalet är okänt, men uppgift finns om reparation av gamla bänkar 1721. De nuvarande bänkarna tillverkades 1750 i samband med att den från Skårby kyrka inköpta predikstolen inplacerades. Enligt församlingens räkenskaper var kostnaden 8 riksdaler banco och inköpsåret 1749. Predikstolen är tillverkad 1601 och skänkt av släkten Brahe på Krageholm.
 
Allegoriska figurer och texter berättar om släkten Brahe. Peder Brahe och hans gemål Margareta Göje. Den gamla prästbänken finns kvar i predikstolen.
 
Bänkinredningen från 1750 har senare justerats 1938 i samband med att orgelläktaren byggdes och centralvärme installerades. Därvid avkortades bänkarna mot ytterväggarna varigenom mittgången kunde breddas. Den gamla klockarebänken längst fram till vänster i långhuset har bevarats.
 
Den nuvarande orgeln invigdes 1961. Den är byggd av Aagaard och omändrad av J. Künkel i Vallkärra.
 
Bland kyrkans inventarier är dopfunten den äldsta. Den är av sk palmettyp och anses tillverkad på 1100-talet, sannolikt på Gotland. Dopfatet är av mässing av profan typ tillverkad på 1500-talet. I dess botten finns en relief med syndafallet som motiv. Tidigare har dopfunten enligt gammal sed varit placerad i långhusets västligaste del, men finns numera alltid i koret.
 
Altaret har i samband med en flyttning mot öster återfått sin ursprungliga altarskiva av sten. Den är försedd men fem inhuggna korstecken, ett i centrum och ett i vardera hörn. Samtidigt togs altartavlan bort och placerades på långhusets vägg. Senare har den gamla altarrunden tagits bort och numera mottags nattvardsmåltiden av en stående församling. Flyttningen ger ökad plats i koret, bl.a. för körens funktion i gudstjänsten.
 
I absidens vägg finns två invigningsringar från kyrkorummets invigning. Dessutom finns i väggen en sk piscina, i vilken bl.a. överbliver vigvatten hälldes. Denna påminner i stilen om den sk Maglehemsmästarens arbeten.
 
På korets valvbågar finns ursprungliga målningar och även i absidens vägg finns målningar såväl överkalkade som sådana utan överkalkning. Detta gäller även långhusets valvbågar, där det finns överkalkade målningar.
 
Kyrkogårdens två äldsta gravstenar står till vänster om kyrkporten. Dessa daterar sig till 1654.
 
Felestad i januari 1998 
Hugo Emanuelson, f. kyrkvärd

Så skön en väg ej finns på jord
som den vi fått att vandra
till samme Herres hus och bord.
Där gläds vi med varandra
att vi får här på jorden bo
som syskon uti samma tro
och sedan evigt vara
i Herrens tempel klara.
 
Sv Psalm 204:1 i 1937 års psalmbok.