Orgeln i torrlösa kyrka har alltid väckt intresse. Den bär på
spår från 1500-talet och delar av den var den betydelsefulle 1600-talskompositören Dietrich Buxtehudes arbetsredskap. Vi har fått medel till att forska och fördjupa oss i dess historia.
Pastoratets nuvarande organist Outi Ben Ammar har initierat ett arbete, som går ut på att se vad man kan göra, för att orgeln skall kunna bli mer 1600-talslik. En arbetsgrupp har bildats och pengar har sökts för att i första hand undersöka vad som går att utröna om orgelns bevarade delar. Glädjande nog har en dansk kulturfond gett ett generöst bidrag, som möjliggör igångsättandet av detta arbete. Orgeln kommer att dissekeras och undersökas i detalj. Dendrokronologi kommer förmodligen att användas som metod på olika trädelar, piporna kommer att undersökas av internationella experter och konsthistoriker kommer att undersöka ornament och målningar. Vid varje ombyggnad av en historisk orgel, riskerar man att något av det gamla går förlorat, det visar inte minst 1960-talets ”rekonstruktion”. Men om det skulle visa sig att nyvunnen kunskap om detta instrument är så betydelsefull, att man skulle vinna mer än man skulle förlora på att återigen göra en rekonstruktion, denna gång med större kunskap, kanske detta kan bli verklighet i framtiden. Projektet följs med stort intresse av fackfolk i hela världen.
Det har pågått forskning om orgeln i Torrlösa under senaste året. Man har länge undrat över hur den har sett ut innan den flyttade till Torrlösa kyrka och många har funderat och haft teorier om det. Eftersom Skåne var danskt när orgeln var ”ung”, finns det internationellt intresse att kartlägga dess skepnader under seklens gång. Danska Johan Otto Wroblewskis Fond har bidragit ekonomiskt till det pågående projektet, som är en förstudie. Kanske redan till sommaren har vi möjlighet att bjuda in till några tillfällen då vi kan presentera mer information om orgeln, dess
historia och framtid.