Text i huvudsak hämtad från ”Kulturhistorisk inventering av begravningsplatser” gjord av antikvarie Henric Ylikoski, Jamtli, 2016
Näs kyrkogård/begravningsplats
Kyrkogården
Det bör ha funnits en kyrkogård på platsen lika länge som det funnits en kyrka. Hur kyrkogården i Näs gestaltat sig längre tillbaka är svårt att idag få grepp om. På en karta från 1845 framgår att begravningsplatsen då, hade en ganska oregelbunden form. Kyrkogården låg till största del väster och söder om kyrkan.
År 1895 hade begravningsplatsen fått en mer regelbunden form, genom utvidgningar. Kvar av oregelbundenheten var det nordöstra hörnet, vilket än idag är snett avskuret. I en skrivelse den 24/4 1923 anhåller församlingen om Byggnadsstyrelsens yttrande angående ett förslag till ”ordnande av Näs gamla kyrkogård.” Detta hänger tidsmässigt ihop med en ritning ”Plan av Näs kyrkogård - Indelning av familjegravar å gamla kyrkogården” daterad i maj 1923. Planen stämmer i huvudsak överens med dagens.
Kyrkogården och kyrkan omgärdas av en stenmur och häck. Muren börjar i liv med tornets norra och södra sida. Muren är av kalksten med två ingångar, en på vardera sidan om kyrkan. Grindstolparna på södra sidan är vitputsade med ett tälttak av skiffer och med en krönande kula. Grindarna är av smide med Carl XIV Johans initialer.
Nya begravningsplatsen
Från 1919 finns ett ”Förslag (ritning) till ordnandet av Näs församlings Nya Begravningsplats” upprättad av trädgårdskonsulent J. Öberg. Begravningsplatsen gavs den för begravningsplatser vanliga formen av fyra kvarter, indelade genom grusgångar. Begravningsplatsen inramas på ritningen av ett varv med familjegravar. Den första gravsättningen på nya begravningsplatsen skedde den 6 november 1920. Från 1944 finns ett ”Förslag till grindparti och stenmur vid Näs kyrkogård”. Ritningen visar tre alternativa förslag till grindar, med utseende i nära anslutning till de utförda grindarna vid nya begravningsplatsen. Från 1956 finns en ”Beskrivning och kostnadsberäkning av nyplanteringar m.m. på Näs kyrkogård. Förändringar som föreslås är bland annat att de ”å ömse sidor om entrén stående pyramidalmarna tas bort och att platsen där dessa stått beläggas med plattor”. Något som också kom att genomföras. En annan förändring som föreslogs var att vid huvudvägens ändpunkt i norr, skapa en fond i form av ett kors, vilket också genomförts. Det kom dock att dröja innan förändringarna på begravningsplatsen förverkligades. Det tycks ha skett först kring år 1968.
Det kors som idag står i huvudgångens ändpunkt stod från början i skärningen mellan gångarna mitt på kyrkogården. Korset i rostfri plåt är tillverkat av Timo Andersson och placerades på sin nuvarande plats i början av 2000-talet.
2010 anlades en askgravlund i skogen i sydöstra hörnet av kyrkogården. Den består av ett av gärdesgård inhägnad skogsparti. Från grinden leder en skifferbelagd gång fram till en stor natursten. Där finns möjlighet att placera ljus i lyktor och blommor i vaser.