Filmen om kyrkoåret

Vad är kyrkoåret?

Tanken på ett särskilt kyrkoår är inte särskilt gammal, säger Magdalena Hedman, som är präst i Täby församling. Inte förrän på 1900-talet har man börjat fira första advent som en extra nyårsdag i kyrkan, och detta firande har egentligen varit ganska halvhjärtat.

En praktisk betydelse som detta ”nyår” har är att man byter årgång i textläsningen i kyrkan. I evangelieboken och psalmboken finns texter för alla söndagar och helgdagar under året. För varje söndag finns tre omgångar texter, tre årgångar, en för varje år under en treårsperiod. (Påsken, från söndagen före påsk, som heter palmsöndagen till påskdagen följer ett annat mönster, men alla andra söndagar har texter som återkommer vart tredje år.)

Kyrkoårets högtider

Mycket i kyrkans år styrs av antal dagar mellan de olika högtiderna. Grundfesterna i kyrkoåret är påsk och jul. Påsken är den äldsta festen, och den har firats ända sedan 100-talet. Men det fanns olika uppfattningar om när på året som påsken skulle infalla. Vid ett kyrkomöte år 325 i Nicaea (i nuvarande Turkiet) beslutades att påsken skulle firas den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Det innebär att påsken firas olika tider på året, ibland så tidigt som i slutet på mars, och andra år i andra halvan i april. Påskens placering under året styr andra helgers placering. Under 40 dagar före påsk ”firar” vi fastan, förberedelsen inför påsken. Och 40 dagar efter påsken firar vi Kristi himmelsfärds dag, dagen då vi minns att den uppståndne Kristus lämnade jorden. Tio dagar efter Kristi himmelsfärds dag kommer pingst, då vi firar att ett av Jesu viktigaste löften gick i uppfyllelse: att han osynlig ska vara med oss genom sin Ande. Man skulle kunna säga att pingsten är påskens fullkomning.

Juldagen den 25 december firas till minne av Jesu födelse. I Sverige har vi en förkärlek för ”aftnar” – kvällarna före de stora helgerna – istället för ”dagarna”. Det beror på att helgen, enligt gammal tideräkning börjar kl. 18 dagen före. Det är därför julafton är viktig i Sverige. Även julens placerings styr flera helger. Eftersom julen handlar om Jesu födelse kommer Marias bebådelse nio månader före, dvs den 25 mars. Denna fest firar vi för att minnas ängel Gabriels besök hos Maria med budskapet om Jesu födelse.

Likt påsken har julen en förberedelsetid, advent som pågår under fyra veckor före jul. Förr i tiden var förberedelsetiden ännu längre, nämligen 40 dagar, precis som fastetiden före påsk.

Fyrtio dagar efter sin födelse bars Jesus fram i templet, också detta enligt judisk lag, och detta firas enligt kristen tradition på Jungfru Marie kyrkogångsdag, även kallad kyndelsmässodagen.

När vi kommer till heliga trefaldighets dag, söndagen efter pingst har vi firat ena festen efter den andra. Trefaldighet är den kristna bilden av Gud som tre i en och en i tre. En enda Gud som vi möter i Fader, Son och Ande. Vid heliga trefaldighets dag står vi på tröskeln in i sommaren – gränsen mellan den festrika delen av året och den festlösa delen. Det blir ett avstamp mot nästa halvår då söndagarna handlar om hur den kristna tron ska tillämpas i vardagen.

Kyrkoårets färger

Kyrkoåret har olika färger som varierar under året. De fem färgerna är vitt, lila, grönt, rött och svart. Färgen går igen i kyrkans textilier, prästens kläder och i färgen på altarblommorna.

– I kyrkan kan man säga att vitt är glädjens färg, säger Magdalena. Då är det rätt lätt att gissa att det är vitt vid bland annat jultiden och påsktiden. Det finns några söndagar till under året, men dessa två högtider är de stora vita fälten på kyrkoårsklockan. Den största delen av kyrkoåret är grönt. Det är i princip från heliga trefaldighets dag till advent.

Den gröna färgen brukar man ibland säga står för växande i tro och växande som människa. Det är ju i och med heliga trefaldighets dag då vi ska försöka tillämpa vår tro i vardagen något som ibland kan vara en utmaning. Utmaningar leder inte sällan till växande. Trefaldighetstiden är dessutom till stor del under sommaren. Naturens växande kanske kan få vara en inspiration till vårt eget växande.

– Förberedelsetiden inför de stora högtiderna, fastan och advent, är lila, säger Magdalena. Kanske kan man säga att det är tid för självreflektion; tid att få fundera igenom sitt liv. Ibland kanske man passar på att avstå från något. Det behöver vara något ätbart utan det kanske kan vara att titta mindre på tv, avstå att spela dataspel … Men det kan också vara en tid då man lägger till något. Kanske kan jag hjälpa grannens barn med hemläxorna, eller kanske jag tar tid att gå på långa promenader där jag kan fundera och fördjupa mina tankar.

Det finns också några dagar under året som har färgen rött. Den röda färgen används inte så mycket trots att den symboliserar två olika saker; dels är den röda färgen Andens färg, dels är den martyrernas färg. Eftersom pingsthelgen är den helg då vi firar att Jesus viktigaste löfte gick i uppfyllelse genom att han osynligt ska vara med oss med sin Ande så är pingst självklart röd. Tretton veckor efter pingst kommer apostladagen. Där uppmärksammar vi lärjungaskapet, alltså hur vi ska kunna följa Jesus. Det gör vi med Andens hjälp och därför är den söndagen röd. Sedan har vi rött på annandag jul som är martyrernas dag, dvs de kristna som dog för sin tros skull.

Sedan finns det en färg till, svart. Den används bara en dag i kyrkoåret nämligen på långfredagen, en sorgens dag.

Kyrkoårets färger framträder på olika sätt i kyrkorummet. Det ser man på de textilier som används, säger Magdalena. Det finns textilier med färger som följer kyrkoåret som man hänger upp i kyrkan, till exempel vid predikstolen eller framför altaret som antipendium eller altarbrun som är en bred bård som fästs på altarets främre överkant. Det kan vara dekorerat med broderi eller mönsterväv och används med eller utan antependium. Prästens kläder har också olika färger som speglar kyrkoåret (mer om prästens kläder här) Det gäller till exempel stolan, tygbandet som prästen bär över axlarna och mässhaken som väljs efter färg i kyrkoåret.

Duka i kyrkoårets färger

Veronica Lassing är kyrkvaktmästare i Täby kyrka och en av hennes viktiga arbetsuppgifter i kyrkorummet är att se till att alla textilier, nattvardskärl och altarblommor är fint arrangerade och framställda. Textilierna vårdas kontinuerligt och vid behov anlitas konservator.

Kyrkoåret som symbol för människans liv

Magdalena berättar att man brukar säga att kyrkoåret kan följa en människas liv. Glädjen symboliseras i kyrkoåret med födelse och uppståndelse (jul och påsk). Vi har perioder då vi växer som människor på olika sätt, i kyrkoåret är det trefaldighetstiden med sitt växande i tro och som människa. Det finns också tider med eftertänksamhet och kanske självrannsakan, som så småningom växer till glädje, vilket symboliseras med fastan och adventstiden före påsk och jul. Men vissa gånger leder detta till väldigt tung smärta, vi så att säga ”dör” vilket vi i kyrkoåret säger är långfredagen. Men efter att ha varit nere på botten kan vi likt Jesus, eller fågeln Fenix om man föredrar den bilden, resa oss ur askan till ”nytt liv”, ett fortsatt liv.

Text: Magdalena Hedman
Bearbetning och foto: Christina Dagberger