Täby kyrkas klockstapel som är placerad på en höjd strax norr om kyrkan och uppfördes år 1736. Årtalet finns inskrivet på klockstapelns flöjel.
Klangen är det viktigaste hos en kyrkklocka. Klockgjutaren som tillverkade kyrkklockorna till Täby kyrkas klockstapel har åstadkommit en blandning av grundton och deltoner. När klockorna sätts i gång tillåts uppehåll mellan slagen så att varje klockton får klinga i sin fulla längd.
Klockorna ringer bland annat i samband med gudstjänster, dop, vigsel och begravning. Det sker också helgmålsringning kl. 18 varje lördag kväll, som en inledning på helgen.
Den mindre klockan är 70 cm djup och 70 cm hög. Storklockan, som är 100 cm djup och 80 cm hög blev omgjuten 1852 och har följande inskription, som är en dikt av J O Wallin.
WID LJUDET AF MIN RÖST
MÅ SÄKRA HJERTAN RÖRAS
BETRYCKTA FINNA TRÖST
FÖRFÖRDA ÅTERFÖRAS;
SIG SAMLE WID MITT LJUD
TILL SENSTA EFTERTID,
ETT FOLK SOM TACKAR GUD
FÖR FRIHET, BRÖD OCH FRID
Klockstaplarnas historiska utveckling går tillbaka till antik grekisk och romersk religion och övergick senare att användas i den kristna kyrkan. Dock var klockstaplarna starkt förknippade gamla tiders religion så de första kristna avhöll sig från att använda dem. Det dröjde flera hundra år innan den kristna kyrkan tillät klockor och klockringning. Till Norden kom klockorna under Ansgars tid i Birka. I Harg i Uppland finns även en runsten med en bild av en kyrkklocka.
Text: Christina Dagberger
Källa: Täby kyrka - en presentation