Liturgiska kläder är de kläder som präster, biskopar och diakoner bär under gudstjänsten. Det finns flera olika plagg och tillbehör, varav vissa har en lång tradition från antikens vardagsdräkt. Vad är till exempel alba? Eller stola? Hur används dessa och andra kläder? I text och film berättar Magdalena Hedman allt om prästens kläder.
De liturgiska kläderna fyller olika funktioner och bär på symbolvärden som är desamma sedan långt tillbaka i tiden. Vad är till exempel alba? Eller stola? Hur används dessa och andra kläder?
Magdalena Hedman, som är präst och arbetar i Täby församling, reder här ut begreppen kring de betydelsebärande kläderna.
Varför har prästen speciella kläder under gudstjänsten?
Genom att klä sig i liturgiska kläder visar prästen att den egna personen träder tillbaka för att i stället betona rollen som Guds tjänare.
De liturgiska kläder som prästen använder i gudstjänster där det inte firas mässa, alltså utan nattvard, kallas för korkläder. Det är röcklin och stola. Ordet röcklin betyder liten rock och är en vit rock som kan vara tillverkad av linne, bomull eller konstmaterial. Stola, är ett ca 2,5 m långt band som läggs runt nacken. De finns i olika färger som används olika tider under kyrkoåret. Stolan är prästens, diakonens och biskopens ämbetstecken och symboliserar Kristi ok, det bärhjälpmedel som man hade för att fördela tyngden när man bar till exempel vattenhinkar. Jesus säger i Matteusevangeliet: Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt.”
När det är mässa i gudstjänsten, alltså nattvard, har man andra kläder. Rocken är av en annan typ och heter alba, som betyder vit. I midjan sätter man ett skärp (eller singulum som det heter på latin. Det betyder kort och gott bälte.). I det bältet sätter man fast stola på annat sätt än till röcklinet. Man har också ett halslin, ett större tygstycke med långa band i hörnen. Och ovanpå alla dessa kläder har man en mässhake, på latin heter det causula som betyder litet hus. Själva ordet mässhake kommer från fornsvenskan – mæsshakul – och ordet hekul, som betyder kappa.
När började användningen av liturgiska kläder?
Plaggen har en lång tradition från antikens vardagsdräkt. Jesus var själv klädd i livklädnad, tunika, med bälte och mantel. I Bibeln omtalas klädedräkten flera gånger bland annat i Matteus (17:2) vittnar lärjungarna om att ”Jesu kläder blev vita som ljuset”, då de befann sig på Härlighetens berg. Kläderna var i lin, eftersom lin växte i det heliga landet, och betraktades som Guds gåva. Vitt symboliserar renhet och födelse.
Alban och röcklinet kommer ur livklädnaden och mässkärpet (singulumet) är det rep som håller samman tyget.
Mässhaken var ursprungligen ett överplagg att bära över livklädnaden. Kåpan var ett cirkelrunt skuret stycke tyg som träddes över huvudet. Ofta var den försedd med en kapuschong, som nu finns kvar i albans krage eller halslinet.
I kyrkolagen 1686 nämns mässhake som obligatorisk vid mässfirandet. Det är fortfarande grundregel i vår tradition att mässhaken är förbehållen den präst som leder nattvarden.
Fanns mässhakar på Jesu tid?
Det beror på hur man ser på det. Mässhakens ursprung är antikens rundskurna mantel som tillhörde den romerska dräkten. Som symboliskt plagg kom den i bruk under 400–500-talen. Runt 1000-talet förändrades skärningen till en halvcirkelform, hopsydd fram, som en kåpa.
Är mässhakarna tillverkade för hand?
Det är absolut ett hantverk att tillverka mässhakar. Ingen mässhake med stil massproduceras, utan tillverkas genom konstfullt handarbete. Eftersom det är ett hantverk är de också ofta dyra. Det krävs många timmars arbete för att skapa en mässhake. Ibland kan det ha varit skickliga kvinnor i kyrkans syföreningar som har vävt och broderat mässhakar. Idag är det ofta särskilda textilkonstnärer som skapar mässhakarna.
Hur vårdas kläderna?
Vanliga röcklin går ofta att tvätta hemma i vanlig maskin, men ofta tvättas nog både röcklin och alba hos kemtvätt. Vad gäller stolor och mässhakar beror det litet på hur gamla de är. Är de inte jättegamla kan de eventuellt kemtvättas. Är det gamla saker måste en särskild textilkonservator tvätta plagget. I Uppsala domkyrkoförsamling finns en särskild kyrkotextilkonservator som restaurerar gamla värdefulla textilier.
Kan det finnas modetrender vad gäller mässhakar?
Visst kan en mässhake vara mer eller mindre nyinköpt, men själva mässhaken har ju sitt historiska ursprung och ska inte ändras direkt. Dessutom är det så med liturgiska kyrkotextilier att det ofta är betydligt ”häftigare” att få bära en gammal mässhake som man vet har använts på massor av mässor genom historien än att ha en nygjord. Så fint att få ta på sig en mässhake som är flera hundra år gammal! Tänk så många mässor den har använts på och så många människor som sett den under årens lopp.
Text: Magdalena Hedman
Bild: Christina Dagberger