Har du någon favoritsamling i kyrkan som du gärna går på i advent och jul?
– Midnattsmässan på julafton i Tidaholms kyrka gillar jag. Sedan blir det ofta Harmony gospels julkonsert, Julton och någon samling kring advent. Det är väldigt mysigt.
– Jag gillar att gå till kyrkan på gudstjänst även om det är jobbigt känslomässigt efter Kaspers död. Jag får en känsla av att få lämna av det som är jobbigt.
Har livet förändrats något kring jul sedan ni förlorade Casper?
– Egentligen inte då den är så viktig för oss även om vi alla bär på sorg. Vi har försökt hålla kvar i de traditioner som vi har. Det tror jag att han hade velat. Man kan inte glömma resten av familjen, berättar Simona.
– Vi vill ha jul trots sorgen vi bär. Att inte fira jul fanns nog aldrig på kartan för någon i familjen, trots att det var så kort efter att Kasper dog förra året.
Simona fortsätter berätta om att familjen har en tradition att ta ett kort med tomten och alla barnen.
– Så förra året var Caspers kort med på bilden.
– Sedan gick vi ut i trädgården och tände ett hjärta av ljus så det kändes ändå som att han var med på något sätt.
På julafton besökte Simona och familjen Kaspers grav för att tända ljus.
– Det var såklart jättejobbigt men ändå fint.
När Simona skulle leta efter julklappar hittade hon bara sådant som Casper skulle tycka om. Det var alltid svårt att hitta julklappar till honom förut.
– Jag såg bara lämpliga presenter till honom.
För Simona är det viktigt att de pratar om Casper, att de inte glömmer bort. Om någon behöver prata så gör de det och blir någon ledsen så är det ingen fara. Hon berättar att hon bar på en blandning av känslor kring julen, delat mellan stark sorg och glädje.
– Jag kände en tomhet och uppgivenhet förra året. Det var speciellt, då det var så kort tid efter olyckan. När jag var på midnattsmässan kände jag hur det var väldigt fint och samtidigt fruktansvärt jobbigt att vara i kyrkan.
Men det finns också lite humor mitt i allt. Simona berättar att en av Caspers kusiner hade önskat sig ett tv-spel som han inte skulle få från sina föräldrar.
– Då ”fick” han det av Casper i himlen istället. Då gick det inte att neka honom det. Den kuppen gjorde vi upp, berättar hon och skrattar.
Människor sörjer på olika sätt och det finns inget rätt eller fel. Simona är glad över att de har en så stark sammanhållning i familjen, de hjälps åt med livet.
– Annars vet jag inte om jag hade orkat.
Det är mycket runt en bortgång, mer än sorgen.
– Jag är jättetacksam till vänner, men det är extra starka band till familjen som står kvar. Jag är fortfarande mamma till mina barn som finns kvar och vill finnas till för dem. Men ibland kraschar man.
Det är viktigt att vara rädd om sin familj, för ingen vet något om morgondagen. Det kan förändras snabbt.
– Vilket Casper är ett bevis på, så ta vara på livet, menar Simona.
För Simona har änglar blivit extra viktiga sedan hennes son gick bort. Både som pynt och överlag. Hon berättar om att de inger en känsla av att det finns något mer.
– Jag gillar inte att Casper inte finns här men jag är trygg i att han har det bra där han är. En känsla av att han behövdes någon annanstans. Den känslan har jag inte upplevt tidigare.
– Jag kan inte förklara det. Jag känner mitt i sorgen, en trygghet mitt i allt och har landat i att han har det bra där han är.
Text: Helena Almfors och Tone Westerlund