Gud, du har skapat så mycket skönt, Du har skapat så mycket gott – jag tackar Dig, Gud, därför.
Där står jag med fötterna på jorden och huvudet i himlen och upptäcker att jag faktiskt kan och får vara en del av en pågående tacksägelse och lovsång till vår skapare. Gud blir prisad och ärad genom sin skapelse.
Broder rödhake sjunger om Guds rike på jorden, broder Rödhake sätter gränser, markerar revir, inte genom att bygga murar utan genom att sjunga! Så långt min sång hörs så långt sträcker sig Guds rike på jorden och där min sång tystnar tar syster lärka vid. Vi kan också ta del av sången för det goda, förflytta gränsen för Riket, expandera, växa och ta ny mark i besittning. Vår egen synd och ondskans andemakter är ockupanter som vi är satta att fördriva. Vårt vapen är ”jag är” Kristus-solen, Kristus-ljuset, Kristus-brödet, Kristus-vägen, Kristus-vattnet, vägen, grinden, ordet, uppståndelsen och livet. Hela skapelsen där vi är en del är ett uttryck för Guds kärlek. Vi måste bli fattiga, små och tomma så vi kan låta oss fyllas av Gud och samla skatter i himmelen, endast genom att ödmjuka oss och bli mindre kan vi växa till något stort. (Matt 19:21)
Det glada budskapet är att allt redan finns inom oss, Gud skapade oss till sin avbild. I dig och mig finns ett frö som kan växa till ett stort träd (matt 13:31) ett träd som står vid en källa och med sina grenar når över murar (1 Mos 49:22)
Med rötterna i jorden och kronan i Himmelen kan vi få näring och växa, vi måste börja älska skapelsen, våra bröder och systrar som oupphörligen sjunger sitt lov till skaparen.
Vi har gått vilse bland bomber och raketer, vi har gått vilse bland varuhusets hyllor.
Vattnet är heligt, jorden är omistlig, djur och växter är våra bundsförvanter. Vi behöver en väckelse till en ny och större tacksamhet mot Gud för allt det Han gett oss i sin skapelse. En väckelse till att vi är en del av allt skapat och att allt i skapelsen är våra systrar och bröder, till en ny och ömmare varsamhet. En väckelse till Livsträdet Jesus Kristus.
Och allt detta vet vi redan, gå ut i naturen, krama ett träd, lukta på en blomma, smek en humla, lyssna på broder lärka, lyft dina händer mot himlen och bli stilla i bön då blir du påmind. Kärlek till din nästa, dig själv och skapelsen börjar i kärlek till skaparen.
Text: Magnus Hedström