Begravningsgudstjänsten är upplagd så att den skall vara till stöd och tröst i det smärtsamma avskedet. Bibelns texter talar här om livets skiftningar och Guds löften och tröst. I gudstjänsten får vi be om förlåtelse över det som inte blev bra och vi får be om försoning. Här visas respekt för den avlidnes och dennes kropp, människa och kropp hör samman. Vi får här lysa frid över den avlidne och överlåta denne i Guds omsorg.
Begravning
En begravningsgudstjänst är viktig. Här får man minnas och ta avsked av en människa som stått oss nära och vi får överlämna den avlidne i Guds händer.
Hur går man först tillväga?
Dödsfall anmäler man till den lokala skattemyndigheten. Myndigheten utfärdar gravsättnings- och kremeringsintyg, vilka krävs för en begravning. Från skattemyndigheten får man också andra handlingar som registerutdrag, vilka behövs exempelvis vid bankkontakter, dödsfallsintyg och släktutredning, som behövs senare vid bouppteckning.
Kontakt med församlingen
Det går bra att direkt anmäla ett dödsfall till pastoratets expedition på telelefon 0293-222 00. Det vanligaste är att man kontaktar en begravningsbyrå som sköter kontakterna med församlingarna. De tar då fram besked om vilka dagar och platser som passar för begravningsgudstjänsten. Är det så att man vill ha begravningsgudstjänsten i en annan församling än den som den avlidne tillhörde så brukar det gå bra.
Begravningsgudstjänsten
Den som har det övergripande ansvaret för en begravning är dödsboet. Som anhörig kan man ta kontakt med en begravningsbyrå som hjälper till med att lösa praktiska frågor som till exempel köp av kista, urna och transporter.
Det är upp till de anhöriga i vilken utsträckning man vill anlita en begravningsbyrå. Vänta inte för länge med att ta kontakt med berörda parter som exempelvis en begravningsbyrå, ofta tar man kontakt någon dag efter dödsfallet. Det är viktigt att komma ihåg att kroppen skall gravsättas (kistbegravning) eller kremeras inom en månad enligt begravningslagen.
Foto: Maria Obed
Kontakt med prästen
Prästen tar kontakt med de närmast anhöriga så fort hen meddelats om när och var begravningsgudstjänsten ska ske. Man bestämmer då tid och plats för ett sorgehussamtal. I ett sorgehussamtal får man tala om sin förlust, om den avlidne och man får framföra den avlidnes önskemål.
Psalmer och musik
De anhöriga väljer psalmer tillsammmans med prästen. Även övrig musik kan diskuteras med prästen och med kyrkomusikern. Ytterst är det prästen som bestämmer och ansvarar över hela begravningsgudstjänsten, så att den blir bra genomförd.
Önskemål från den avlidne
Begravningslagen påtalar att man ska ta hänsyn till den avlidnes önskemål, skrivna eller oskrivna, kring begravningen.
Bårtäcke
I alla våra församlingar tillhandahåller vi bårtäcken och som självklart får användas gratis vid begravningar i våra kyrkor. Om man har valt en enklare kista kan bårtäcket försköna arrangemangen. Begravningsgudstjänst kan ske med enbart präst och kyrkvaktmästare närvarande om det inte finns några anhöriga eller om ingen önskar delta. Det medför inte någon kostnad.
Begravningsgudstjänsten kan ha två olika slut
Om begravningsgudstjänsten avslutas på begravningsplatsen, görs detta i samband med att kistan sänks i graven och de anhöriga tar där avsked, därefter ber prästen slutbönen. Om begravningsgudstjänsten avslutas i kyrkan tar de anhöriga avsked vid kistan. En begravningsgudstjänst kan också hållas med urna då kremering redan skett. Detta är sällsynt och sker då oftast på grund av att dödsfallet ägt rum utomlands.
Minnesstund
Efter gudstjänsten fortsätter gemenskapen ofta i en eftersamling där vi minns den avlidne i en stunds samvaro. Dessa kan äga rum i ett angränsande församlingshem då det oftast tas ut hyra via begravningsbyrån, eller så kan de ske på annan plats såsom i ett hem. Önskas präst med, så brukar detta oftast vara möjligt och denne kan då till exempel hälsa alla välkomna, läsa meddelanden, be en bön och se till att de som vill säga några minnesord om den avlidne får det.
Gravskick
Man kan välja mellan en kistgrav, urngrav, askgravlund och minneslund. I kistgravar begravs stoft som inte har kremerats, och man reser en gravsten. I urngravar och minneslund samt i askgravlund begravs stoft som har kremerats. Urngraven är utmärkt med en gravsten medan minneslunden är anonym. Askgravlunden, är som en minneslund, men med namnen angivna på en gemensam yta. Läs mer om de olika gravskicken kist- och urngrav, askgravlund och minneslund.
Kist- och urngrav
Det traditionella begravningssättet i vårt land har länge varit kistbegravning, men från en blygsam början för ungefär hundra år sedan har kremation blivit allt vanligare. I samband med detta finns nu både kist- och urngrav som alternativ.
Askgravlund
I Sverige används i huvudsak tre gravskick – kistgrav, urngrav och minneslund. På senare tid har ytterligare ett alternativ vuxit fram, nämligen askgravlund. I Tierps pastorat har vi en askgravlund och den finns på Nathanaelskyrkans kyrkogård.
Minneslund
Minneslunden är en gravplats med gemensam och anonym karaktär. En plats för just minnen, samt en symbol för alla människors lika värde och vår gemensamma jord.