Det traditionella begravningssättet i vårt land har länge varit kistbegravning, men från en blygsam början för ungefär hundra år sedan har kremation blivit allt vanligare. I samband med detta finns nu både kist- och urngrav som alternativ.
I en jordgrav kan man gravsätta både en kista och en urna. Den kan förses med en sten, gravutsmyckning och plantering. För de anhöriga innebär den en specifik plats dit man kan gå för att sörja och söka tröst, men också en plats att vårda.
Vanligtvis gäller kistgraven för två kistor och en urngrav har plats för upp till nio urnor. Vid en jordbegravning sänks kistan i graven direkt efter begravningen. Bärarlag för utbärning av kistan kan bokas hos begravningsbyrån eller på pastoratets expedition, men en del väljer att bilda ett bärarlag av anhöriga till den avlidne. Det kan kännas fint att en sista gång hjälpa sin vän eller släkting. Om man inte vill följa den avlidne till graven kan man ta avsked i kyrkan. Då kommer personalen på kyrkogården att föra kistan till graven efter det att de anhöriga lämnat kyrkan.
Det har blivit allt vanligare att kremeras efter sin död. Det innebär att den avlidne bränns till aska som sedan läggs i en urna. Kremering brukar vanligen göras efter begravningsgudstjänsten och urnan gravsätts efter några veckor eller månader. Man kan även kremeras innan begravningsgudstjänsten. Gudstjänsten hålls då som en akt över urna och gravsättningen kan då göras direkt efter begravningen.
När väl gravsättning har skett gäller griftefriden. Eftersom en gravsättning är definitiv är det viktigt att tänka igenom valet av gravskick före gravsättningen för att undvika misstag på grund av fel val. Ibland har den avlidne haft önskemål om vilken typ av begravning den vill ha och enligt begravningslagen ska den avlidnes önskan följas. Finns det inga önskemål, beslutar de närmast anhöriga.
Alla som är folkbokförda i Sverige betalar begravningsavgift till Skatteverket och har genom den obligatorisk gravrätt till en kist- eller urngrav i 25 år utan kostnad. Efter dessa 25 år kan tidsperioden förlängas. I begravningsavgiften ingår även kremering, ceremonilokal och transport av kistan från kapell/kyrka till begravningsplats och krematorium. Dödsboet betalar för de begravningskostnader som inte täcks av begravnings- eller kyrkoavgiften. Det kan handla om exempelvis kista, urna, svepning, blommor och gravsten.
Ansvaret för skötseln av kyrkogårdens allmänna ytor ligger på kyrkogårdsförvaltningen, men det är gravrättsinnehavarens ansvar att se till att själva gravytan och gravanordningen/gravstenen hålls i ordnat och värdigt skick. Det innebär bland annat att du ser till att graven hålls fri från ogräs och att vissna växter, gamla säsongsdekorationer och gravljus tas bort. Särskilt viktigt är det att eventuell gravsten är säker så att den inte orsakar olycka om den välter.
Observera att bristfällig skötsel kan leda till att gravrätten upphör. Om du inte har möjlighet att sköta gravytan själv kan du mot en avgift beställa skötsel hos kyrkogårdsförvaltningen. Vi kan även åta oss enskilda arbeten på gravplatsen som exempelvis rengöring och justering av gravsten.