Påskliljor i skolskenet. I bakgrunden skymtas ett kors.
Lyssna

Påskhögtiden

Påsken är kristendomens största helg – vi firar att döden för evigt besegras genom Jesu uppståndelse. Missa inte våra många konserter, gudstjänster och mässor under påskhögtiden!

Varför firar vi påsk?

Alla dagar från skärtorsdagen fram till annandag påsk kallas i folkmun för påsken, som för närmare 2000 år sedan var tiden då livet och kärleken vann över döden och ondskan. Och det påminns vi om varje påsk sedan dess.

Stilla veckan kallas veckan som föregår påskdagen. Det är den sista veckan i fastan och dagarna innan Jesus korsfästs. Stilla veckan börjar på palmsöndagen och fortsätter fram till påskafton.

Texterna som vi läser på palmsöndagen berättar om när Jesus red in i Jerusalem på en åsna för att fira den judiska påsken tillsammans med sina lärjungar. Han togs emot som en kung av folket. De jublade, viftade med palmblad av glädje och sjöng Hosianna. Skärtorsdagen är den dag då Jesus äter den sista måltiden tillsammans med sina tolv lärjungar. Senare samma kväll blir han förrådd och grips av romerska soldater.

På långfredagen blir Jesus dömd till döden. Han får själv bära sitt kors till en kulle utanför staden, och avrättas brutalt genom att spikas upp på korset. Under gudstjänsterna på långfredagen är det stilla och allvarligt i kyrkan. Ofta används inga musikinstrument och kyrkklockorna ringer inte. På skärtorsdagenskvällen brukar man duka av altaret och ställa fram en vas med fem röda rosor, som symboliserar Jesus fem sår.

På påskdagen har Jesus vunnit över döden genom att uppstå till livet igen. När Jesus vinner över döden besegrar han också döden för alla människor. Alla får tro på en uppståndelse och en framtid tillsammans med Gud. Jesus var på en och samma gång sann gud och sann människa eftersom Gud lät sig själv födas till en av oss. När Gud själv lät sig dödas, dog han för alla, men uppstod också för alla.

På annandag påsk visar sig Jesus för lärjungarna på olika vis. Även deras reaktioner är olika. Några tvivlar på att det är verklighet, någon vill se bevis. Oavsett deras reaktioner stannar Jesus hos dem och delar deras tillvaro.

Visste du att...

... påskkärringar, påskris och påskägg är delvis kristna traditioner?

Natten mot långfredagen var häxornas natt

I det gamla bondesamhället föreställde man sig att häxorna reste till Blåkulla för att träffa djävulen natten före långfredagen när Jesus skulle avrättas. Natten mellan skärtorsdag och långfredag sågs därför som häxornas natt. Nu för tiden är det antingen på skärtorsdagen eller på påskaftonen som barnen klär ut sig till påskkärringar och går runt i grannskapet för att önska glad påsk.

Påskriset påminner om hur Jesus plågades

Påskriset påminner om hur Jesus torterades när han korsfästes. I dag klär vi ris med fjädrar eller pappersblommor.

Vid påsk började vi äta ägg igen

Det finns flera orsaker till att vi äter mycket ägg under påsken. Ägg är en gammal symbol för liv, därför passar det bra med ägg när vi firar att Jesus uppstått från döden. Det var också så att under fastetiden före påsk åt många inte ägg. Och när fastan var slut var det vår, en tid på året när hönorna börjat värpa och det fanns mycket ägg till övers.

Varför firas påsken på olika datum?

Påsken infaller på olika datum från år till år men alltid mellan den 22 mars och 25 april. Påskdagen räknas ut i relation till vårdagjämningen som är den dag på året där dag och natt är lika långa. Den exakta regeln som fastställdes på ett kyrkomöte i Nicaea år 325 är att påskdagen är den första söndagen, efter den första fullmånen, efter vårdagjämningen.

Inom de protestantiska och romersk-katolska kyrkorna används den gregorianska kalendern sedan 1500-talet. Men vissa ortodoxa kyrkor använder fortfarande den julianska kalendern som infördes av Julius Caesar år 46 f.kr.

Skillnaden mellan de två kalendrarna ligger främst i hur man beräknar skottår vilket har lett till att de två kalendrarna inte ligger i fas med varandra. För närvarande skiljer det sig 13 dagar mellan den julianska och gregorianska kalendern. Det innebär att påsken, och alla andra högtider, infaller vid andra datum om man utgår ifrån den julianska kalendern.