Torshälla kyrkas historia

På 1100-talet uppförs i romansk stil en stenkyrka med kor och långhus förbundna med varandra genom en triumfbåge.

När Torshälla fått sina stadsrättigheter 1317 börjar en tillväxt och kyrkan blir för trång. Då förlängs den åt väster med ett nytt långhus. Det gamla långhuset blir kor och en vägg sätts upp mot det äldsta koret.

På 1400-talet tillkommer vapenhus och tornrum. Man slår dessutom valv och kallar till sig den unge målaren Albertus Pictor, då boende i Arboga, för att dekorera valven. Endast det östligaste valvet blir målat. Mest omtalad är bilden av Abraham som fäster ett par brillor på näsan, troligen den äldsta avbildningen av glasögon i Sverige. Målningarna har varit överkalkade men tas fram vid restaureringen 1911-12.

Under 1400-talet berikas kyrkan med flera träskulpturer, S:ta Birgitta, S:ta Katarina, S:ta Gertrud och S:t Göran. Dessutom får man ett altarskåp, ett nordtyskt arbete som 1780 säljs till Tumbo kyrka för 150 riksdaler kopparmynt.

Under reformationens första år tycks man ha brustit ifråga om underhåll av kyrkan. Man ber hertig Karl om hjälp. Han skickar över sin målare Anders Jordansson Ryttare som tar sig an ett parti i korets västra valv där han framställer Kristi Uppståndelse. Ungefär vid samma tid, slutet av 1500-talet skänker Hertigen domkyrkans medeltida mekaniska urverk till Torshälla kyrka.

1600-talet sätter sin prägel på kyrkan. Nu ska Guds ord predikas klart och rent. För ändamålet beställs en predikstol med bilder av Kristus och de fyra evangelisterna. Kyrkan inreds med slutna bänkrum. Man har fått ett orgelverk och borgmästaren Sven Eriksson Härling skänker ett skrank till orgelläktaren med fyra målningar. Motiven är hämtade från Uppenbarelseboken. En minnestavla över skrivaren Anders Bröms vittnar om pestens härjningar 1603. En kyrkoherde, en handelsman och en guldsmed har fått epitafier uppsatta efter sig och industrimannen från Eskilstuna, Reinhold Rademacher får sin grav utanför koret, men med nedgång inifrån kyrkan. Kyrktornet förses med en hög tornspira.

På 1770-talet läggs alla gravar i kyrkan igen, det medeltida altarskåpet ersätts av en altartavla med motivet ”Kristus i Getsemane” och hela kyrkan målas i vitt, allt på initiativ av den pietistiskt lagde prosten Olof Strandberg, som vill ”rensa kyrkan från alla katolska beläten”. Den ödesdigra stadsbranden 1798 skonar kyrkan.

Under 1800-talet byts den gamla bänkinredningen ut mot s.k. bönhusbänkar. Tornuret flyttas 1837 över till det nyuppförda rådhuset. 1873 slår åskan ner i tornet och bränner av tornspiran och yttertaket på kyrkan. Det nyuppförda tornet förses med trappstegsgavel, taket sänks och kyrkans exteriör förändras.

Vid den genomgripande restaureringen 1911-1912 tas de medeltida målningarna fram. Man får en ny altartavla, föreställande ”Kristus bärande korset” målad av Axel Törneman.1967 förses kyrkan med ny bänkinredning och nytt uppvärmningssystem varvid pannrummet frigöres och inreds till sakristia. Det sedan länge rivna vapenhuset ersätts samtidigt av ett nytt.

Gör gärna en vandring i kyrkan med hjälp av vårt informationsblad med plan över kyrkan. Informationsbladet hittar du på bokbordet när du kommer in i kyrkan.