.jpg?DoProcessing=&w=1680)
En älskad skapelse är hotad och de närmaste åren är avgörande för om vi kan hejda de värsta effekterna av klimatförändringarna. Det är bakgrunden till att biskoparna i Svenska kyrkan i september kom ut med en reviderad version av sitt biskopsbrev om klimatet.
Första gången ”Ett biskopsbrev om klimatet” kom ut var 2014. Sedan dess har mycket hänt. Hoten har kommit närmare. Visserligen har ett globalt klimatavtal, Parisavtalet, tillkommit men inflytelserika ledare, som i USA och Brasilien, försöker förhindra kraftfulla klimatåtgärder.
Klimatförändringarna märks på samtliga kontinenter och forskarnas bild bekräftas av våra vänstift och partner runt om i världen. Jag möter frågan överallt i mina internationella kontakter, säger Martin Modéus, biskop i Linköpings stift.
Det handlar om extremväder av olika slag, torka, bränder och översvämningar, men också om vad som händer när man inte längre kan lita på att regnen kommer, när sjukdomar sprids eller saltvatten tränger in i brunnar.
Genom en reviderad upplaga av biskopsbrevet om klimatet gör Svenska kyrkan återigen sin röst hörd när det gäller att betona nödläget och att samtidigt peka på hoppet. Tro och teologi är omistliga när vi står inför den kanske största krisen som hela mänskligheten har att hantera. Kraften i vår tro är efterfrågad: det behövs hopp och mod som befriar till handling och bär oss genom nödvändiga förändringar av vår livsstil.
- I kristen tro ligger att Gud har skapat och älskar jorden. Ur den förundran vi spontant känner i ett vackert landskap eller inför en fjärilslarv kan tron på en närvarande Gud växa. När vi sätter in klimatet i ett mycket större sammanhang, i Guds sammanhang, blir det lättare att orka arbeta mot klimathotet, säger Martin Modéus och fortsätter:
- Gud har gjort oss till medskapare. Vi har stora möjligheter och ansvar att forma goda livsvillkor för människor, växter och djur. Tron hjälper oss att se realistiskt på risker och misslyckanden. Tron motverkar missmod och handlingsförlamning. Den ger ett hopp som motiverar till handling.
Kyrkan har sedan flera decennier engagerat sig i klimatfrågor, miljö- och rättvisefrågor. I Linköpings stift finns sedan 2016 en miljöstrategi med ambitiösa mål för vår verksamhet. I den står bland annat att Linköpings stift ska ha uppnått klimatneutralitet, det vill säga inte lämna något nettobidrag till den globala uppvärmningen senast 2045. Men nu höjs ribban.
- Klimatomställningen kräver höga ambitioner och djärva visioner. När det år 2020 blir dags att revidera stiftets miljöstrategi ser jag fram emot en anpassning till biskopsbrevets uppmaning att ha 2030 som mål för klimatneutralitet.
Biskopsbrevets uppmaningar vänder sig förutom stift, församlingar och pastorat också till kyrkoledare, politiska beslutsfattare och företag – och hela mänskligheten.
- Människans handlingskraft står ännu inte i proportion till den enorma utmaningen. Både vår längtan och vår vrede behöver väckas; längtan efter en hållbar framtid och vreden över att en älskad skapelse är hotad. Och framför allt: vi behöver hjälpa varandra till det hopp som frigör handlingskraft, avslutar Martin Modéus.
Läs mer om hur Svenska kyrkan arbetar med klimatet både i Sverige och internationellt här: Ett biskopsbrev om klimatet
