Kyrkogård och gravar

Träslövs kyrkogård – en historisk översikt

Träslövs kyrkogårds äldre del. Träslövs gamla kyrkogård/ begravningsplats låg runt den medeltida kyrkan och i och med att den nya kyrkan byggdes 1849-51 anlades en ny begravningsplats på den nya kyrktomten. Inga tecken visar på att några gravar skulle ha flyttats från den gamla begravningsplatsen till den nya. Kyrkogården börjar troligen användas direkt då kyrkan är invigd. De äldsta kvarvarande stenarna på kyrkogården dateras till 1852. Redan tidigt uppstår problemet med berg på begravningsplatsen. År 1884 köper församlingen mark väster om befintlig kyrkogård och utökar kyrkogården. Marken köps för 1000kr och slås samman med den tidigare kyrkogården till en hemmansdel (fastighet). Vid detta tillfälle anläggs kyrkogårdsmur och grindar och grindstolpar monteras. Tyvärr finns inga kartor som visar var den gamla gränsen var innan utvidgningen. En kvalificerad gissning borde vara att ungefär halva kvarter G10 och G30 ligger på utvidgningen.

År 1900 tas nya gångar upp på kyrkogården. Från södra entrén tas gångar upp till sakristian och till tornet. Dessa skall vara 4 alnar breda och de befintliga gångarna runt kyrkan skall breddas till samma mått. Innan detta fanns endast en gång runt kyrkan. I samband med detta planeras kyrkogården med träd och buskplantering.
År 1913 förbättras begravningsplatsen genom att gravkullar och vanskött plantering tas bort. Detta för att förenkla skötsel och för att göra biskopen till lags efter hans visitation.

Träslövs kyrkogårds utvidgning
Träslövs begravningsplats var under 1910-talet i det närmaste full. I alla fall på de delar av begravningsplatsen som tillät kistbegravningar. Precis som idag var det problem med berg och därmed svårt att få tillräckligt djup i gravarna. Detta problem ledde till att församlingen valde en kommitté för att bereda frågan om en ny begravningsplats. Kommittén valdes 1917 och behandlade under 1918 och 19 frågor runt den nya kyrkogården.
Förslag på två olika lokaliseringar fanns dels öster om prästgården och dels på mark tillhörande Träslöv No 11 direkt mitt emot gamla kyrkogården. I oktober 1919 tar kyrkostämman beslut om att anlägga den nya kyrkogården mitt emot den gamla kyrkogården på marken som tillhör Träslöv No 11. Marken inköptes för 2000kr med tillträde i April 1920.
Distriktslantmätaren Erik Stigman upprättar ett planförslag över den nya begravningsplatsen som innehåller 941 allmänna gravplatser och 260 enskilda. I denna plan är alla omgärdningar gjorda som stenmurar men kyrkostämman beslutar att det endast mot vägen skall byggas en stenmur de andra omgärdningarna skall vara trästängsel med en innanför planterad Hagtornshäck.
Det är oklart om denna plan genomfördes då en ny plan togs fram redan 1925.
  Det förslag som togs fram 1925 gjordes av länsträdgårdsmästaren L. C. Lorentzen.
Denna plan överensstämmer bättre med dagens plan av nya kyrkogården. År 1926 är utvidgningen klar och invigs. Planen innefattar en ram av större familjegravar runt ytterkanten på kyrkogården samt i kanter på de fyra kvarteren. Gravplatserna runt ytterkanten och den nord syd gående huvudgången planeras för att omgärdas av häcksystem. De fyra kvarterens största yta är planerad för mindre gravplatser och allmänna gravplatser.

  År 1953 gör Hallands läns hushållningssällskap en plan som reglerar de södra kvarteren på den nya kyrkogården. Gångsystemet utökas med öst-västliga gångar och gravplatserna riktas nord-syd och avgränsas med häcksystem. Delar av det häcksystem som avgränsade de större familjegravarna finns fortfarande kvar. I den nordöstra delen verkar en parkering planeras och ändring av mur och gång som följd. Detta verkar aldrig ha genomförts.

  Nästa genomgång av kyrkogården gjordes 1968. vid detta tillfälle gjordes uppmätningsritningar där gravramar mm. ritades in. Vi kan se att de flesta gravarna inom nuvarande kvarter N10 och N20 har gravramar och är grusgravar. Det samma gäller alla gravar längs kyrkogårdsmuren. Vid detta tillfälle försvinner grusgångarna i de två södra kvarteren och gravplatserna blir mindre och antalet ökats. Häcksystemet på denna plan överensstämmer i stort med dagens. På denna uppmätningsritning ser vi även barngravarna i nuvarande kvarter N20. Planritningen görs av axel L. Ericson i Halmstad.
 

Träslövs kyrkogård efter 1950 
 Runt 1950 så ser vi att den nya kyrkogården inte har några gravar och inte är planerad. Trädraderna är dubbla och överensstämmer bra med planen från 1925. På den gamla delen syns gångsystemet, som förutom att det söder om kyrkan löper direkt vid fasad, i stort ansluter till dagens gångsystem.  År 1960 installeras elektrisk belysning på hela Träslövs begravningsplats. Innan detta fanns ingen belysning. Bårhuset i västra kanten av kvarter G10 byggs 1961 efter ritningar framtagna 1955 samtidigt som Träslövsläge bårhus.

Även för den gamla delen av kyrkogården upprättas ritningar 1968. Inga ändringar föreslås utan endast en uppmätningsritning görs. Denna visa att stora delar av gravplatserna har varit grusgravar med gravram. Särskilt i kvarter G20 och G30 är de flesta gravar grusgravar. 
  Under det sena 60-talet och det tidiga 70-talet arbetar församlingen offensivt med att ta bort gravramar och grusgravar för att förenkla kyrkogårdens skötsel. Detta arbete gör man så effektivt så de allra flesta grusgravar och ramar försvinner under denna tid.

Det nya vaktmästeriet byggs. Detta innehåller verkstadslokaler, kontor samt omklädningsrum för vaktmästeriet.

1997 jord och barkupplag byggs i anslutning till vaktmästeribyggnaden.

År 1999 görs en genomgång av skicket på trädplanteringarna på båda kyrkogårdsdelarna. Detta görs av John Hartil. Ett program för föryngring tas fram och ett stort antal träd främst på den gamla kyrkogården tas ner och nya planteras. 2012 byggs den nya expeditionen där all personal samlas med tillbygge av vaktmästarlokaler och maskinhall. 2014 är den nya kyrkogården klar norr om kyrkan.

Materialet är hämtat från Kulturhistorisk inventering av
Träslövs kyrkogård av Henrik Ogstedt, 2005.