Den kristna fastan
Inom kristendomen finns två fasteperioder. Den första perioden infaller under advent. Den andra, den största, infaller 40 dagar före påsk och pågår från askonsdagen till påskafton. Under påskfastan tänker vi på Jesus som gick genom lidandet och döden mot uppståndelse och ett nytt liv.
På söndagarna bryts fastan. Det är fortfarande fastetid men söndagarna får innehålla det man väljer bort under övriga fastan.
En tid för att avstå till förmån för någon annan
Den kristna fastan innebär inte bara att avstå från viss mat utan kan lika gärna handla om att avstå från andra vanor vi har. Det kan till exempel handla om att avstå från att titta på tv, slösurfa på mobilen eller shoppa. På så sätt får vi utrymme att sätta fokus på Gud, ge mera tid för bön, bibelläsning och tid med Gud.
Fastan blir ett "redskap” som hjälper oss att skala av och skala ner, att fokusera våra tankar och lyssna inåt för att komma närmare Gud. Det handlar om att stanna upp, tänka igenom vårt liv och våra prioriteringar. Vad har jag i överflöd och vad kan jag avstå ifrån till förmån för någon annan? Det är en tid för att förlåta, ge och att hjälpa vår nästa. Genom att sätta oss själva och våra behov åt sidan kommer vi närmare Gud och kan lättare höra vad Gud vill med våra liv.
Under fastan pågår Act Svenska kyrkans fasteaktion. För andra året i rad är temat för Fasteaktionen "Dela lika under samma himmel". Med detta tema vill vi uppmärksamma den orättvisa fördelningen av resurser som gör att över 800 miljoner människor går hungriga.
Fastan börjar på askonsdagen
Fastan börjar på askonsdagen, i år 14 februari. I många kyrkor firas det denna dag askonsdagsmässa, en särskild gudstjänst med nattvard. Askonsdagen har fått sitt namn efter en gammal kristen sedvänja att strö aska på dem som kom till kyrkan och lyfte fram sina synder. Än i dag kan du som gudstjänstdeltagare få ett kors av aska tecknat på din panna eller din hand i askonsdagsmässan. Korset symboliserar Jesus vandring mot korset och vandringen genom död till nytt liv.
