De förändringar som landskapet genomgått de senaste dryga 100 åren med omfattande minskningar av artrika slåtterängar och naturbetesmarker, är tillsammans med miljögifter huvudorsakerna till förlusterna av biologisk mångfald i Sverige. En mångfald av arter gör ett ekosystem motståndskraftigt, samtidigt som det levererar frisk luft, rent vatten och pollinerade grödor till oss människor. Det finns ett stort behov av att åter släppa in vilda blommande växter i våra städer och landskap. Även om de traditionella slåtterängarna och naturbetesmarkerna är unika i sin artrikedom och behöver återskapas, så kan vi alla göra stor skillnad med betydligt enklare insatser. Genom att klippa gräsmattan lite mer sällan och låta örterna blomma (nästan 1% av Sveriges yta består idag av gräsmatta - vilka möjligheter!), plantera några inhemska blommor i en kruka på balkongen eller låta vissna växter stå kvar i rabatten under vintern, så förser vi en rad djur med både mat och sovplatser. Och visst kan det bli ganska vackert också?
Som en del i vårt miljöarbete har vi nu flera ängslika projekt på gång. Vi delar in dem i tre kategorier: blomsteråker, slåtteräng och höggräs. Det här är ett av våra sätt att öka artrikedomen, gynna våra pollinatörer och bidra till det urbana ekosystemet i Trelleborg. Hoppas ni tycker det är lika kul som vi att följa vilka arter som trivs på de olika platserna!
Blomsteråker
Vid församlingshemmet och i kyrkparken skapas under 2023 ett antal blomsteråkrar. En blomsteråker är en ängsliknande, färgsprakande odling av ett- och tvååriga blommande växter. Sorterna är utvalda för att vara både vackra och rika på pollen och nektar. I år odlar vi bland annat honungsört, blodklöver, oljelin, cikoria, blålusern, blåklint och solrosor.
Slåtteräng
Norr om minneslunden på Norra kyrkogården finns en nyanlagd slåtteräng som är sådd med inhemska arter under våren 2022. Här växer nu bland annat rölleka, brudbröd, gullviva, ängsvädd och smällglim. Slåtterängar är ett biologiskt kulturarv, helt beroende av människans skötsel för att existera. Traditionellt var ängens funktion att förse gårdens djur med vinterfoder och den kontinuerliga bortförseln av hö från ängen skapade en unik och näringsfattig miljö där svagväxande arter gynnades. Detta innebär att artrikedomen på en välskött slåtteräng blir helt fantastisk med en stor biologisk mångfald av kärlväxter, lavar, mossor, svampar, insekter, fåglar, fladdermöss samt grod- och kräldjur.
Att skapa en artrik ängsmark kräver tålamod - det tar många år. Men genom att kontinuerligt sköta ängen med traditionella metoder som fagning på våren och lieslåtter på sommaren, så hoppas vi kunna skapa en gynnsam miljö som blir artrikare för varje år som går.
Höggräs
På några utvalda ytor på Norra kyrkogården låter vi gräset växa utan att klippa under försommaren. Syftet är att låta örterna i gräsmattan gå i blom och på så sätt gynna våra pollinatörer. När blomningen är över klipper vi ytan och samlar upp gräset. Med rätt skötsel hoppas vi på sikt att även dessa ytor ska bli allt mer artrika och få en ängsliknande karaktär med stort inslag av blommande örter.
Text: Mikaela Karlsson, kyrkogårdsarbetare Trelleborgs församling