Vad gör en Kyrkogårdsarbetare?

Jag kör in på Norra kyrkogården i Trelleborg för att träffa Johan och Per-Ola, två av våra kyrkogårdsarbetare. När jag går ur bilen känner jag lugnet som denna plats inger. Det är fridfullt, välskött, vackert och rofyllt.

Vilka är det som skapar denna stämning? Det kan vara de avlidna som lagts till ro här, de anhöriga som kommer för att smycka gravar, sörja och hedra de som gått före. Men jag tänker också att de som upprätthåller och tar hand om denna miljö, är en viktig bidragande faktor.

Nu ska jag ta reda på vad en kyrkogårdsarbetare gör.

Bakgrund
På Kyrkogårdsförvaltningen i Trelleborg arbetar idag 11 kyrkogårdsarbetare. Från april till början av november förstärks arbetslaget av säsongsarbetare då behoven av utomhusskötsel ökar. Kyrkogårdsförvaltningen har ansvar för ca 6000 gravar samt minneslundar, askgravplatser och gemensamma ytor.

Vad gör en kyrkogårdsarbetare?
- Vi ser till att kyrkogårdarna är välskötta. I arbetet ingår ett flertal arbetsuppgifter förutom trädgårdsskötsel och gravskötsel. Det ingår även en del anläggning t.ex. att lägga plattor, anlägga nya askgravplatser eller minneslund samt att vara behjälpliga då behov finns i församlingshemmet.

Det är till största delen utomhusarbete för Per-Ola och Johan.
- Det är skönt att vara ute, säger de och trivs med att det är ett relativt självständigt arbete.

Olika kyrkoårdsarbetare kan ha olika arbetsuppgifter. Säsongsarbetarna handhar nästan uteslutande gravvård medan några andra har del av sin tjänst i krematoriet. För detta krävs en särskild utbildning som läggs upp i tre steg som inkluderar praktik på arbetsplatsen. Det är viktigt eftersom tekniken kan skilja sig från ett krematorie till krematorie ett annat.

Att bli kyrkogårdsarbetare
Egentligen hade både Johan och Per-Ola två helt andra planer för sina yrkesval. Johan hade planer att plugga ekonomi och P-O ville arbeta som byggare.

Båda två började som säsongarbetare. Det var först ett tillfälligt arbete men de stannade kvar och och fick fasta tjänster på 90-talet. Då var kraven lägre än idag och upplärning skedde i tjänsten. Det gällde även utbildning kring trädgård och grönområden.
- Vi lärde oss av de som redan jobbade här och har lärt oss efter hand.

De har under åren även fått fortbildning som t.ex. motorsågskörkort och kurs inom Mark och anläggning. Idag ser man gärna att nyanställda har utbildning och/eller erfarenhet inom trädgårdsskötsel för att få anställning.

Hur håller ni reda på alla gravar och avtal?
- De gravar som har skötsel är skyltade. Det händer dock att skyltar försvinner eller flyttas. Därför har man inventeringar ca 1 gång/år. Vi har också lite koll och känner igen gravarna som ska ha skötsel.

Förstörelse på kyrkogårdarna
- Vi har nog varit förskonade från grov förstörelse. Det har hänt någon enstaka gång att en gravsten har välts. Däremot så försvinner en del saker t.ex. blommor eller skyltar.
- Det försvinner grejer här varje vecka, säger Johan.
- De kan till och med gräva upp blommor från våra rabatter, fyller Per-Ola i. Ibland flyttas saker från en grav till en annan.

Att möta människor i sorg
Som kyrkogårdsarbetare möter man människor i sorg dagligen.
- Nu när jag har blivit lite äldre tycker jag att det är den viktigaste delen av mitt jobb, säger Johan. Min erfarenhet är att människor vill prata av sig. Man kan tro att man ska hålla sig undan för att de är ledsna men det är nog tvärtom. Det är en speciell arbetsplats!

Ibland kan det vara att de vill berätta om den person som de har mist, ibland pratar de om våra gräsklippare eller något annat allmänt. Det kan också komma olika typer av känslor.
- Det räcker ofta att man lyssnar, säger Per-Ola. Ofta kommer människor och frågar om olika gravskick. Det finns uppenbart en stor okunskap kring detta. Sen besöker också de som bara vill ta en promenad i en fridfull miljö.

Jag tog en lång promenad i eftertanke innan jag körde igen. Ja! Det måste vara en mycket speciell arbetsplats...

Jessica Heiderup