PINGSTKYRKAN, RESTAURANG, AKROPOLIS, Pinchoshuset, Sagateatern, Folkets hus och Hamnmagasinet. Vi hinner knappt gå hundra meter genom centrala Trollhättan innan Kristoffer har pekat ut mängder av ställen där han har spelat. Det blir lätt så när man har varit verksam musiker under många år. Därför kan man också tro att han känner de flesta i stan och ska heja till höger och vänster, men så är inte fallet.
– Det är nog inte så många som känner igen mig. Jag har ett generiskt utseende, jag blir aldrig igenkänd. Men jag är inte heller en person som alltid tar plats. Jag är nog lite blyg, men att stå på scenen med mina låtar är inget problem.
DET HAR GÅTT 14 år sedan Kristoffer släppte sin första skiva. Sedan dess har han hunnit få ur sig tio album; tre som soloartist och sju med bandet Easy October. Det har även resulterat i otaliga spelningar och turnéer. Kristoffer menar själv att hans musikintresse väcktes relativt sent i livet. Det var Nirvana som i tonåren öppnade dörren. Med sina melodiösa slingor och starka textrader gav det amerikanska bandet Kristoffer en känsla av att han borde spela gitarr och skriva låtar.
– Jag startade mitt första band i gymnasiet tillsammans med min bästa polare Stefan Nordlander, som nu är präst i Sjuntorp/Upphärad. Vi gjorde riktigt dålig musik, någon sorts brötig punk med distade gitarrer. Men sen utvecklades det faktiskt till lite mer sån musik jag spelar idag, akustisk-baserad americana med lite rockoch popinfluenser.
TROTS KVALITETEN PÅ musiken visade sig samarbetet bli lönande. Stefans pappa Leif var kyrkoherde och Stefan fixade extrajobb med att kompa Hans-Olof "Tjolle" Svenssons ungdomskör. Via Leif fick de dessutom sommarjobb i Läckö slottskyrka utanför Lidköping, där de spelade och sjöng under musikandakterna.
– Det i sin tur ledde till att jag började jobba genom Studiefrämjandet med att göra spelningar på grupp- och äldreboenden. Jag tror att jag har gjort 1300 spelningar på olika boenden i Trollhättan och Vänersborg med omnejd. Det har gett mig otroligt mycket. Förutom sångträning har jag fått möta alla typer av publik. Jag har ju aldrig trubadurat eller spelat på krogar utan jag har verkligen lärt mig genom de spelningarna, berättar Kristoffer.
I MITTEN AV 00-talet gjorde han en musiksatsning som soloartist influerad av artister som Lars Winnerbäck och Peter LeMarc, vispop på svenska där texterna står i fokus. De största framgångarna har han dock rönt med bandet Easy October, ett musikprojekt som vid starten hade en namnkunnig ensemble: Andreas Kleerup, Nikke Ström och Kristofer Åström, och bland annat nominerats till Manifestgalans pris och GAFFA-priset. Bandmedlemmarna har skiftat genom åren men Kristoffer har bestått. Det är även han som står för låtskapandet.
– Jag är nog ganska effektiv när jag skriver låtar. Jag har ett visst hantverk som gör att jag färdigställer dem istället för att ha massa embryon till låtar liggandes.
I SLUTET AV augusti släppte Easy October sitt senaste album, Nowhere but here vol.3 Klagstorp. Precis som namnet antyder är den tredje skivan i en serie där bandet åker iväg till annan ort för att spela in under begränsad tid. Den första skivan spelades in på en liten ö i Yttre Hebriderna utanför Skottlands kust. Den andra på Lower east side i New York. För det här tredje och senaste albumet i serien behövde de inte åka riktigt lika långt. Varför det blev just skånska Klagstorp beror på att Kristoffer råkade stöta på den legendariska producenten och multiinstrumentalisten Bebe Riesenfors utanför konsthallen på Innovatum en dag.
– Vi började prata om att göra något ihop och han bjöd ner oss till sin skånelänga i Klagstorp för att spela in skivan. Bebe är en fantastisk musikant som har jobbat med storheter som Tom Waits och Elvis Costello, så det var otroligt roligt att få samarbeta med honom.
MEN KRISTOFFER ÄR inte bara låtskrivare och sångare, han har även flera års erfarenhet som arrangör. Det längsta och mest framgångsrika projektet kan tillskrivas hans mamma.
– Jag fick en Bob Dylan-biografi av henne en sommar i ungdomen. Dylan startade sin karriär med att spela på öppna scener i Minneapolis. Ofta var det caféer som inte tog inträde. Istället fick folk lägga pengar i en hatt som skickades runt, berättar Kristoffer.
KULTUROMRÅDET I MINNEAPOLIS där Bob Dylan fick sin start kallas Dinkytown och Kristoffer lånade både namnet och idén med intima spelningar till det musikinitiativ som han drev från 2009 till 2017.
– Idén var att skapa en naturlig scen för solomusiker eller duos där de kunde spela i enklare former utan ljudanläggning. Sådana scener saknas ofta i städer av Trollhättans storlek. Genom att förlägga spelningarna till caféer och slopa inträdesavgift tillgängliggör man musiken, förklarar Kristoffer.
EFTER EN LYCKAD start i Trollhättan växte Dinkytown. Kristoffer tog konceptet vidare till Vänersborg, Uddevalla, Kungälv, Lidköping, Alingsåsoch Göteborg.
– Jag gillar idén med enkla kärnfulla koncept som är enkla att bygga vidare på. Som arrangör av de här intima spelningarna fick jag uppleva artisten och publiken vara i sitt esse, det var fantastiskt.
ÅTTA ÅR OCH över 300 spelningar hann Kristoffer och Dinkytown med innan det blev dags att lägga projektet på is. Dels blev det slitigt med farandet och flängandet över regionen, dessutom hade han under de sista åren jobbat parallellt på N3, där han nu varit i tio år.
– Som kreativ coach på N3 hjälper jag unga med deras kulturskapande. Jag peppar
och coachar ungdomar kring deras idéer. Vi har hjälpt till att arrangera allt från spelningar och utställningar till workshops med producenter och spökrundor.
SEDAN ETT PAR månader tillbaka är han även en dag i veckan på Kronans kulturhus.
– Det känns väldigt givande men samtidigt utmanande. Det är en annan verklighet på många plan och det har faktiskt fungerat lite som en nyckel i min egen roll. Jag har fått en ny syn på verksamheter, på mig själv och mina förmågor.
N3 ÄR MED sina 5000 kvadratmeter kulturskola, replokaler, studios och scener en stor kultursatsning för en stad i Trollhättans storlek. Kristoffer menar att Trollhättan länge har legat i framkant när det gäller kulturen.
– Jämfört med andra städer i samma storlek står sig Trollhättan väldigt bra i och med de satsningar som görs. När man mäter kulturpengar per invånare ligger vi högt bland kommunerna i Sverige, och jag som är uppvuxen och startade min egen musikaliska karriär här har ju förstahandserfarenhet av det. Jag har aldrig känt att jag måste härifrån. Alla mina idéer har jag kunnat förverkliga här på plats.
PÅ FRÅGAN OM hur drömscenariot ser ut framåt visar Kristoffer återigen prov på sin rationella sida. Trots framgångarna med Easy October är det inte rockstjärnelivet han drömmer om.
– Det kanske låter tråkigt men jag vill ha ett arbete där jag känner att jag både kan utvecklas själv och samtidigt utveckla verksamheten. Förr i tiden kunde jag ha önskningar om att kunna livnära mig på musiken och mitt konstnärskap, men jag ser ett stort värde och självförverkligande i att kunna påverka kulturlivet i en stad och erbjuda invånarna nycklar och verktyg som hjälper dem att uttrycka sig själva kreativt.
T e x t: Erika Almqvist foto: Shaif Sulaihi