Patos - Hjälp till att hålla invasiva arter borta från kyrkogården

Med namn som sidenört, gudaträd, parkslide och gul skunkkalla låter de ju tämligen ofarliga, men invasiva främmande växter är faktiskt inget att leka med. Det är nämligen arter som med hjälp av oss människor har hamnat på fel plats och som inte passar in i ekosystemet där de hamnat. Effekten blir att de tränger ut inhemska växtarter som riskerar att slås ut.
– Invasiva arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald, konstaterar Pia Dosé, biträdande kyrkogårdschef i Trollhättans Församling och dessutom rutinerad trädgårdsodlare.

Närmare 30 av de nästan 90 invasiva växter som finns i EU-förteckningen över växter som inte får planteras, odlas, transporteras eller användas, förekommer i Sverige, enligt Naturvårdsverket.
Att förebygga att rådjur och harar ger sig på planteringarna tillhör vardagen för  kyrkogårdspersonalen, liksom att hantera invasiva arter, även om begravningsplatserna
i Trollhättan varit relativt förskonade.
– Men vi har både lupiner och jättebalsamin. Det är inga mängder, men generellt sett är det viktigt att alla som besöker gravar och ska plantera tänker på vad det är för plantor och varifrån de kommer. Man får absolut inte ta med sig invasiva växter hit. Det kan skapa stora bekymmer och innebär också mycket merarbete, så här måste vi alla ta ett  gemensamt ansvar, säger Pia Dosé.

Även jorden från torpet eller hemifrån villaträdgården kan innehålla rester av invasiva växter. Och arterna som hamnat fel kan i ett större perspektiv faktiskt orsaka stora negativa effekter på jord- och skogsbruk och dessutom i enstaka fall faktiskt vara farliga för både oss  människor och djur.
– Så fort vi upptäcker invasiva arter så tar vi bort dem för att förhindra spridning. Vår avsikt är också att vidareutbilda ett antal medarbetare kring främmande arter och hur de ska  bekämpas, säger Pia Dosé.

Just omhändertagandet är viktigt. Invasiva växter får exempelvis absolut inte läggas i vanliga komposter. Trollhättan Energi, som ansvarar för Återvinningscentralen Håjum, är tydliga med vad som gäller:
”Invasiva främmande växter ska isoleras i dubbla plastsäckar och läggas i anvisat kärl på återvinningscentralen. Knyt eller tejpa påsen noga, ingenting får ramla ur säcken. Du ska inte lägga dem i naturen, på komposten eller i kärlet för trädgårdsavfall. Kontakta personalen  innan du slänger säcken. ”

Att invasiva växter medför ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden, understryks inte minst av att exempelvis jättebalsamin, jätteloka och gul skunkkalla måste bekämpas, enligt lagstiftningen. Ännu finns det däremot inga lagstadgade skyldigheter när det gäller parkslide och blomsterlupin.

En ny infiltratör i ekosystemet är den invasiva plattmasken Obama nunbgara. Länsstyrelsen i Västra Götaland har nyligen gått ut med strikta direktiv till bland annat kyrkogårdsförvaltningarna om hur den ska stoppas. En spridningsväg kan vara via  importerade växter.
– Vi köper endast svenska, lokalodlade säsongsplantor. Även fleråriga växter som perenner, buskar och träd köper vi av en lokal handelsträdgård. Där har de i sin tur märkt upp sina växter med så kallade växtpass, så att ursprunget är tydligt, påpekar Pia Dosé.

Den nämnda plattmasken påminner om ett smalt gulnat löv och är upp till åtta centimeter lång, men lägger millimetersmå ägg. Extra vaksamhet och kontroll innan plantering är direktiven som gått ut till alla som hanterar importerat växtmaterial.
– Just för plattmasken är rådet att lägga dem i ett kärl och hälla kokhett vatten på, eller  lägga den i en burk och ställa in i frysen i ett dygn. Vi kommer att hålla ett extra öga efter  den när vårplanteringarna börjar, säger Pia Dosé.

Ett annat invasivt djur är mördarsnigeln, som förra året var ett stort problem även på  begravningsplatserna i Trollhättan.
– Det kan finnas spår av mördarsniglar i jord och växter som anhöriga tar med sig från trädgården, så där är det extra viktigt att vara uppmärksam.

För flera invasiva växter räcker det att små levande bitar finns kvar i jorden för att de ska komma tillbaka snart igen. Andra arter kan sprida mängder med frön om bekämpningen utförs vid fel tillfälle på året. Efter en mekanisk bekämpning är det därför bra att etablera  inhemska växtarter på platsen igen. En del perenner är särskilt känsliga för bekämpningsmedel på sensommaren och hösten när de förbereder sig inför vintern  genom att dra tillbaka näringsämnen från bladen. Det gör att bekämpningsmedlet via  bladen får en kraftigare effekt. Invasiva växter kan också angripas med biologisk bekämpning, även om det är ganska ovanligt i Sverige. Är det helt främmande arter kan man under noggranna former behöva importera organismer från växtens  ursprungsområde för att hitta ett effektivt biologiskt bekämpningsmedel. Helt enkelt för  att det ofta saknas organismer i den svenska naturen som är anpassade till att äta av  främmande växter.