– Att jobba med ungdomar idag innebär att du har ett samtal som pågår hela tiden, säger hon.
Patos - I kyrkans tjänst, del 2
Att vara pedagog i Svenska kyrkan innebär ofta en roll med många varierande arbetsuppgifter. Anette Melander och hennes kollegor har ett stort fokus på barn- och ungdomsverksamheten och möter bland annat många konfirmander.
I den andra delen av Patos serie I kyrkans tjänst möter vi kyrkans pedagoger Anette Melander, Anna Ristorp, Roos-Marie Oskarsson och Christian Åkervall.
Anette syftar på den ständigt pågående kommunikationen som finns via chattar och sociala kanaler.
– Det finns otroligt många fördelar med det och jag kan i min roll få en annan kontakt och dialog även med dem som kanske inte alltid känner att de vågar öppna sig i en större grupp. Samtidigt får jag som vuxen en inblick i den snabba och omfattande flora av intryck, meddelanden och kontakter som den yngre generationen lever i idag. Och som ibland kan upplevas stressande för många, säger Anette.
Hon har sin utgångspunkt i Kyrkans hus mitt i stan, precis som kollegan Anna Ristorp. Men mest tid tillbringar församsamlingens elva pedagoger ute i verksamheterna eller på besök i stadens skolor. Platsmässigt har de också sina utgångspunkter även i Lextorps, Skogshöjdens och Götalundens kyrka.
3 vägar till jobbet som församlingspedagog
- Lärarexamen omfattande lägst 180 högskolepoäng eller annan högskoleexamen varav 90 poäng är pedagogik/didaktik/ utbildningsvetenskap.
- Fritidsledarutbildning från folkhögskola kompletterad med utbildning från universitet/högskola.
- Arbetslivserfarenhet från församling inom barn och ungdom kompletterad med utbildning från universitet/högskola enligt behörighetsreglerna.
Obligatoriska studier vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut
Efter avslutad fackutbildning går du en pastoralteologisk utbildning för församlingspedagoger vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut. Studierna omfattar två terminers studier på helfart eller fyra terminer på halvfart, distans. I utbildningen ingår bland annat åtta veckors praktik i en församling.
– Vi är ett starkt team med många olika bakgrunder och med olika fokus i våra uppdrag. Från babyrytmik till konfirmandarbete, påpekar Anette, som nu är inne på sitt 23:e år som utbildad församlingspedagog.
JUST UNDERVISNING ÄR ett huvuduppdrag i pedagogrollen. Som en del i skolornas religionsundervisning erbjuder Svenska kyrkan bland annat att berätta mer kring påsken och julen och varför vi firar den.
– Antingen kan vi komma ut till skolorna eller också kan eleverna komma till oss, säger Anna Ristorp, fritids- och ungdomsledare. Hon har tidigare bland annat jobbat på Radio Väst innan hon började som församlingsassistent i Vänersborgs Väne Ryrs församling och sedan fortsatte utbilda sig i pedagogrollen.
När vi träffas i Skogshöjdens kyrka en regnig oktobertisdag så har Anna och Anette just avslutat en första halvtimmesträff med sjätteklassare från Skogshöjdens skola. En ny klass är på väg för att prata om döden, begravning och sorg. Det är en del av arbetet inför Allhelgona.
– Det är fantastiska möten med många frågor och mycket känslor både för oss och eleverna. Varje träff blir unik eftersom frågorna och elevernas erfarenheter av döden skiljer sig åt, säger Anna.
Foto: Amer Kapetanovic
BIBELÄVENTYRET ÄR ETT annat återkommande initiativ som erbjuds i årskurs fyra och fem.
– Vi erbjuder sammanlagt sex tillfällen där vi pratar om Gamla Testamentet och Nya Testamentet. Det handlar om vad bibeltexterna betyder i praktiken i vår egen vardag här och nu och i allt vi gör utgår från läroplanen. De senaste åren har vi nog träffat 80-90 klasser sammanlagt. Det är mycket dialog och rollspel, så det är inte så att vi står och pratar bara, understryker fritidsledaren Christian Åkervall och får medhåll av sin äventyrskollega Roos-Marie Oskarsson. I hennes roll som pedagog ingår också mycket verksamheter riktade mot de allra yngsta i form av exempelvis sång- och babyrytmik.
– Jag trivs väldigt bra med det, medan andra är bättre på att möta de äldre ungdomarna, konstaterar Roos-Marie.
Det mer mångkulturella samhället visar också att exempelvis muslimska barn och ungdomar oftast har en starkare relation till och större medvetenhet om religionens roll och högtider.
– Det öppnar också för väldigt bra reflektioner och diskussioner, konstaterar Anna Ristorp.
Även på Magnus Åberggymnasiet har kyrkans pedagoger blivit ett väldigt uppskattat inslag i elevernas vardag.
– En tisdag i månaden är vi på plats på MÅG och bjuder på frukost. Det har vi gjort i snart fem år. Det är bara ett sätt för oss att visa att vi bryr oss och vi finns som extra vuxna om någon vill prata, säger Anette.