Patos - Konsten att lyssna inåt mitt i accelerationen

– Vi lever i ett väldigt högt tempo med ett enormt överskott av information. Det gör att vi  liksom aldrig riktigt får chansen att komma upp på en platå av stabilitet. Och det är väldigt  stressande, säger Mikael Kurkiala, docent i kulturantropologi och en av Sveriges mest
anlitade föreläsare. Den 12 december gästar han Brittas Salong för
att just sätta fingret på våra grundläggande existentiella behov.

I över tio år har Mikael Kurkiala jobbat vid enheten för forskning och analys inom Svenska kyrkans kansli i Uppsala. Han möter såväl församlingar som företags- och  verksamhetsorganisationer och han höll högtidstalet i Storkyrkan den 10 september i år i  samband med Riksmötet, då Riksdagens arbete formellt startade upp på nytt efter  sommaruppehållet.
Mikael hörs också återkommande i P1:s Helgsmål, med tankar inför helgen och är också redaktör för den årliga publikationen Tidens tecken, där skribenter med olika bakgrund i form av etablerade akademiker, internationella författare och tänkare, konstnärer och journalister bidrar med reflektioner och insikter.
Mikael får ofta frågan om vad man ska göra för att må bra i en tid fylld av utmaningar, stress och måsten. Han är medvetet försiktig med att ge konkreta råd.
– Jag undviker helst rollen som coach och har en väldigt ödmjuk inställning till det jag gör. Samtidigt så känner jag en skyldighet att bidra med mina tankar kring andlighet och att vi är älskade precis som vi är, utan krav på prestation, säger han.

Han konstaterar att exempelvis ungdomar i ett sekulariserat Sverige ofta har mer kännedom  om muslimernas ramadan än den kristna fastan.
– Just fastan är högst relevant i vår tid. Den bidrar till att strypa inflödet av all information och handlar inte bara om maten. Idag lever vi i en ständig acceleration och det orkar vi inte med i längden, konstaterar Mikael.

Hösten 2019 gav han ut sin uppmärksammade bok När själen går i exil: modernitet, teknologi och det heliga. Där lyfter han just de existentiella grundvillkoren för det moderna livet vi lever.
– Vi måste ge oss chansen att reflektera över frågorna som vi inte kommer åt med statistik och grafer, utan som handlar om livets kvalitativa aspekter. Vi måste ha mat och tak över  huvudet, annars dör vi. Men utöver det materiella så måste vi känna en  existentiell tillhörighet och vara mänskliga. Idag upplever många vad jag kallar för meningsfattigdom, säger Mikael och fortsätter:
– Socialstyrelsens klassiska rekommendation om 6-8 brödskivor om dagen löser inte det, utan vi måste även tillgodose själens behov. Vi behöver utforska det inre landskapet, som  är rotsystemet för det liv vi lever. Här har vi enormt mycket att lära av andra epoker och  kulturer, även om det inte går att lägga någon mall för exakt hur man ska göra. När jag var  ung ville jag gärna ha en mer generell modell, men det fungerar inte så.

Regeringen konstaterar i sitt uppdrag till Folkhälsoinstitutet att ”insatser för en god existentiell hälsa leder till ökad livskvalitet och stärker människors möjligheter att hantera livets svårigheter. ”
– Världshälsoorganisationen ser existentiell hälsa som en viktig del av hälsobegreppet,  men i Sverige har vi varit sämre på att beakta den här aspekten av folkhälsoarbetet. Det är  en viktig komponent som har saknats och som behövs för att se till hela människan och  alla hennes behov – andliga och själsliga likaväl som materiella. Existentiell hälsa behöver tas på större allvar, underströk socialminister Jakob Forssmed i samband med att  initiativet presenterades. 
Folkhälsomyndigheten ska slutredovisa uppdraget senast den 3 mars 2025. Parallellt fortsätter Mikael Kurkiala oförtrutet att bland annat föreläsa flitigt i både Sverige och sitt hemland Finland, för att både lyssna in och ge fler inspiration att reflektera i ett större  perspektiv.
– Vi antropologer talar om kulturer som bygger på dolda förutsättningar. Ofta är det  omedvetna avlagringar av strukturer som skapar de existentiella grundförutsättningarna.  För mig är det både ett yrke och ett kall och jag ser fram emot att möta nya människor  och lyssna in frågor, synpunkter och även kritiska kommentarer. Det är oerhört värdefullt  för mig. Annars blir du en ekokammare där du bara hör din egen röst, säger Mikael.

Han konstaterar att vi i Västvärlden idag lever med ett ”enormt överskott av information”. 
– Det har blivit en slags uppdateringssamhälle, där exempelvis arbetsplatser ofta präglas  av kronisk förändring. Det är stressande och påverkar vår möjlighet att skapa platåer av  stabilitet.
Allting har liksom ett bäst före-datum, som hela tiden kryper närmare. Inte minst många unga lever med en rädsla över att livets tåg går en förbi och att de missar det optimala livet. Och det skapar självklart en otroligt stark press, säger Mikael som också ser ett  växande prestationssamhälle.
– Vi är som kunder inkapslade i en marknadsideologi, där vi ska odla vår unicitet och vårt personliga varumärke. Förnöjsamhet är ordet som knappt används längre och stagnation  är det värsta som finns. Att få en guldklocka efter 25 års lång och trogen tjänst är idag  snarare ett tecken på något slags misslyckande. Ibland får jag en känsla av att vi lever i en  kollektiv tonårstid, där vi prövar ut nya identiteter. I en sådan vardag behövs motvikter,  något som balanserar, understryker Mikael.
– Här menar jag att inte minst det kristna budskapet om att du redan är älskad som den människa du är, har en otrolig sprängkraft. Vi måste lyssna inåt och hitta en större tillit till  oss själva, för vi bär alla på en klokskap som vi inte alltid är medvetna om. Men vi behöver  hjälpmedel och kollektiva traditioner som hjälper oss. Vi behöver våra tempel och kyrkor, men om du inte har det sätt dig vid en brygga eller klippa vid havet så att du också får ro  och stillhet ibland.

Mikael Kurkialas doktorsavhandling bygger på ett sjuårigt fältarbete under 1990-talet i reservatet Pine Ridge i delstaten South Dakota. I avhandlingen undersöker han hur  Dakotafolkets etniska identitet framförhandlas i spänningsfältet mellan  majoritetssamhällets tryck och krav, traditionens påbud, släktskapets förväntningar och föreställningar om tillhörighet och utanförskap. Han har också engagerat sig i debatten om hedersrelaterat våld i Sverige och dess relation till förståelsen av kulturella skillnader,  nationell identitet och integration.