Hans idé till det uppmärksammade initiativet Dator till flykting har nu etablerats på flera håll i landet. På hemmaplan gav det honom nyligen Trollhättans Stads pris Årets Brobyggare. Det var 2015 som Daniel i samband med den stora flyktingvågen till Sverige bestämde sig för att bidra med sin datorkunskap och se till att nyanlända familjer och ensamkommande barn fick tillgång till datorer.
– Jag laddar dem med olika spel och program som bland annat gör att man kan plugga svenska på egen hand i väntan på att man får uppehållstillstånd och får börja läsa svenska för invandrare. Med en dator blir det också lättare att hålla kontakt med sina anhöriga i hemlandet, säger Daniel.
Även om tempot i det helt ideella arbetet nu blivit mer hanterbart och rubrikerna
färre, så fortsätter arbetet.
– Jag levererade laptop nummer 472 igår, berättar Daniel när vi träffas en tisdagseftermiddag i slutet av april.
HAN KOMMER DIREKT från jobbet på Handelsanställdas förbundsavdelning i Trollhättan, där han jobbat som facklig verksamhetsassistent i tre år. Daniel har
själv lång erfarenhet av att arbeta i butik.
– Jag var på varuhuset ÖoB på Håjum i 17 år och har alltid gillat att sitta i kassan, packa upp varor och träffa folk, säger han.
Idén Dator till flykting hade han egentligen prövat i praktiken redan 2014, i samband med den stora branden i grannhusen på Lextorp, där Daniel och familjen bodde då.
– Många grannfamiljer blev helt plötsligt utan sina hem och miste en massa ägodelar och jag frågade mig vad jag kunde bidra med. Jag är inte bra på att laga
mat, men jag är bra på datorer, berättar han.
Han samlade in begagnade laptops som inte användes längre,
rensade dem och installerade nya program. Sagt och gjort. Sedan gav Daniel dem till de branddrabbade.
– Det blev väldigt uppskattat. Och när så många människor tvingades fly till Sverige året efter kom jag på att jag kunde göra en ny liknande insats för dem. NÄR HANS INITIATIV blev känt strömmade det in avlagda datorer och Daniel la hundratals timmar på att rensa och ominstallera. Bland annat skänkte företaget Nevs ett hundratal gamla Saab-datorer, som fick en nystart och idag fyller en viktig funktion i många människors vardag.
– Jag har fortfarande ett nära samarbete med Röda Korset på asylboendet på Restad Gård i Vänersborg, även om det är lite lugnare nu än det var 2015 och
2016, säger Daniel.
Förutom de snart 500 bärbara datorerna har han fixat till omkring 120 stationära och dessutom iordningställt datorsalar vid flera asylboenden runt om i Västsverige.
I TROLLHÄTTAN ÄR Daniel känd bland väldigt många, även innan datorinitiativet. Under sitt alias Rosa Mannen har han bland annat lagt upp 25 000 klipp från gamla videokassetter på YouTube. Den egna Youtube- kanalen har en bit över 1 200 prenumeranter som kan frossa i klipp från gamla TV-inslag, musikvideos, sport och dokumentärer.
– Gamla videoinspelningar har länge varit min stora passion. Allt började med att vi inte hade kabel-TV hemma i Sjuntorp när jag växte upp. Istället åkte jag in till morfar i Trollhättan och bandade massor av musikkanaler. Det var en ganska
dyr hobby. Ett VHS-band kostade runt 50-60 kronor, så jag jobbade extra för mammas skoaffär och gick runt med en reklamskylt på stan, minns Daniel.
Det stora musik- och datorintresset förde honom så småningom till Norrköping och skivbolaget Blind Dog Records 1998-1999.
– De sökte en webbdesigner och jag var tidig med att utveckla hemsidor, berättar Daniel.
På det skivbolaget jobbade Daniel och hans kollegor för blivande världsstjärnor som Soundtrack of our lifes. Men när den dåvarande flickvännen fick jobb i Trollhättan gick flytten hemåt igen. Och Daniel hamnade i butiksvärlden istället.
DET FANATISKA INTRESSET för musik, videoinspelningar och framför allt musikvideos, växte sig ändå starkare och starkare och Daniel har besökt ett otal loppisar genom åren i jakt på mer material.
– Jag köpte bland annat ett helt garage fyllt av videokassetter av en man som ville bli av med det. Det var väldigt mycket sport, bland annat lokal innebandy i division två, men där fanns en del som är värt att bevara, säger Daniel och skrattar.
Han konstaterar utan omsvep att han är nördig, men kriterierna för urvalet av materialet som han digitaliserar från videokassetterna, är enkelt.
– Jag frågar mig om någon kommer att tycka att ett klipp kan vara intressant eller roligt. Är svaret ja, så redigerar jag ihop det och lägger upp på YouTube. Arbetet med Rosa Mannen-kanalen och engagemanget Dator till flykting gör att det blir många sena timmar hemma i villakällaren.
– Min sambo jobbar inom äldreomsorgen och har nattpass ibland. Då kan jag fixa lite extra med filmklippen utan att ha dåligt samvete.
DANIELS ROSA VARDAG är mer nedtonad nuförtiden och antalet besök på större musikfestivaler har minskat drastiskt. I ungdomsåren var det annorlunda. Då gick han helt klädd i rosa. Från topp till tå. I åtta år. Myten om den Rosa Mannen odlades och växte i Trollhättan och överallt där han visade sig.
– Det började med att jag hittade ett par rosa byxor på second hand till en fest. Sedan blev det en kavaj också, och sedan bara det växte. Ett tag hade jag hela garderober fyllda med bara rosa. Även kalsonger och strumpor. Att som kille gå helt i rosa var provocerande för många.
– Ja jösses, jag har hotats och fått stryk många gånger, men jag vara ganska bra på att käfta tillbaka. Men jag var inte särskilt bra på att slåss, så jag sprang en del
på den tiden.
VARFÖR, KAN MAN undra, utsätter man sig för den risken? Det finns kanske inget glasklart svar.
– Inte mer än att om jag bestämmer mig för något och får en idé, så går jag in hundra procent för den. I det här fallet var det nog ett sätt att utmana normerna. Idag har allt blivit mer om mer likriktat och slätstruket. Värderingar och uppfattningar följer en slags mall och risken är att vi till slut slutar
tänka själva, säger Daniel.
Idag är han inte lika noga med att bevara mystiken runt Rosa Mannen, som i YouTube-kretsar är ett inarbetat varumärke.
– Det är inte lika viktigt längre, men för alla utländska följare vill jag gärna fortsätta vara lite hemlighetsfull.
Sedan starten av YouTube-kanalen 2006 har han lagt ut omkring 25 000 digitaliserade videoklipp.
– På något sätt är väl det jag gör kanske i grunden en kulturgärning, medger han.
KANAL 5:S RADARPAR Filip Hammar & Fredrik Wikingsson, den sistnämnde med trollhätterötter, hittade Rosa Mannen och Daniel handplockades för att plocka fram roliga och fyndiga klipp till programserien Nitti Leaks från 2011. Lagret med videokassetter har ändå bantats en del de senaste åren.
– När flytten gick tillbaka hem till Sjuntorp så sålde jag av en del. Bland annat köpte två norrmän 6 000 kassetter och fyllde en hel husbil. De åkte 40 mil för att komma och hämta det, så jag är inte helt ensam om intresset,
berättar Daniel.
Tvåårige sonen Melker har ännu inte börjat intressera sig för pappas stora hobby, medan sjuårige Vilmer har börjat smida egna planer.
– Vi har en gemensam idé om att han och jag kanske kan göra något ihop på YouTube som bygger på hur han ser på gamla TV-spel som jag spelade när jag växte upp. Någon ambition att bygga något kändisskap finns emellertid inte.
– Det viktigaste för mig när det gäller barnen är att ge dem en bra och lycklig uppväxt och att de blir bra medmänniskor med sunda värderingar.
GE BORT DIN GAMLA DATOR!
Har du en avlagd laptop eller stationär dator som du inte behöver? Mejla
datortillflykting@gmail.com
Text och Foto: Erik Torstensson och Jerry Lövberg