Kyrkan brandhärjades av ryska friskaror 1719 och alla kyrkans äldre handlingar försvann i den branden. Kvar finns dock en teckning från 1685 av antikvarien Johan Peringskiöld, som visar vapenhuset (sannolikt tillbyggt under 1400-talet) och som då låg vid sydväggen med entrén vid det bakre södra kyrkfönstret.
Den nuvarande entrén till kyrkan öppnades under 1700-talet och i början på 1800-talet revs det gamla vapenhuset. Första gången vi vet om att kyrkan brunnit, är genom en rapport från 1595, som får hertig Karl (Karl IX) att utlova hjälp till kyrkans återuppbyggande. I början på 1680 slog blixten ner och klockorna rasade genom tornet. Kyrkan byggdes upp igen, men så kom då ryssarna och så fanns bara kyrkväggarna kvar. Med hjälp av stor offervilja i bygden, rikskollekter och varjehanda gåvor byggdes kyrkan upp ännu en gång.
Detta har medfört att kyrkan trots allt har en skatt av gamla föremål. Altarskåpet, byggt i Lübeck mot slutet av 1400-talet, är en gåva från Ösmo församling på Södertörn, en predikstol kom från Trosa stads kyrka, men är dock numera ersatt med en ny, tillverkad efter ritning av Axel Armfelt från 1834.
Efter ryssbranden 1719, då klockorna än en gång rasat genom tornet, placerades de för säkerhets skull i ett torn vid sidan av kyrkan, men hängdes 1768 tillbaka i kyrktornet. Båda klockorna är gjutna hos “gelbmästare Gerhard Meyers enkia”, den största klockan 1721, med en latinsk inskription om ryssarnas härjningar och den mindre 1768. 1889 byggdes kyrkan och tornet om till den form de har idag.Kyrkan restaurerades grundligt 1954, då nya bänkar och altarringen gjordes, orgelläktaren nybyggdes och en ny orgel med 15 stämmor installerades.
Söder om kyrkan står en runsten, som placerades där vid restaureringen 1954. Den hade då hittats inmurad i tornväggen. Texten lyder: Hunnäv reste åt Germar fader sin. Han är ändad i Tjust. Skamhals högg runor dessa. Nordostpassagens upptäckare Nils Adolf Erik Nordenskiöld och hans ättlingar ligger begravda på kyrkogården norr om kyrkan, och norr om kyrkan men utanför kyrkogården ligger det Hallwylska gravmonumentet, där riksgreven Walter von Hallwyl och hans maka Wilhelmina ligger begravda.