Träsnidaren, berättaren, bygdekännaren
Några bilder och text om och av Karl-Axel i Rörstorp av Erling Svensson.
Gärdhemsborna kan känna sig stolta över att ha Karl-Axel i Röster inom sina gränser. Att han heter Andersson i efternamn kanske inte alla vet som känner honom. Det räcker om man säger Karl-Axel, alla vet vem som åsyftas. Han föddes för över 75 år sedan på en av Syltegårdarna strax söder om Trollhättan. Sedan 1918 brukar han gården Rörstorp i Gärdhem. Gården ligger lugnt och avskilt dit heller knappast vägar bär. För hela bygden har han hela tiden varit känd som en ojämförligt skicklig berättare som kunnat servera roliga historier som fått publiken att ligga dubbel av skratt. En fest, ett kalas eller annan tillställning i Gärdhem utan Karl-Axels närvaro blir ingen fest. Den första gång som hans konstnärliga anlag framskymtade var redan i skolan – då han var den bäste pojk som kunde vässa pennan!
Jordbruket som sköttes träget med frun Annie övertogs så småningom av snidarjärnet. Med detta formade han och i oförminskad fart fortsätter och formar till vackra skålar av björkstubbar och knotor. Alla husets möbler är så gott som signerade K.A. Produktionen på härligt snidade stolar har varit stor. Ett par trehundra stolar har formats av hans skickliga händer. Även oljefärgen har använts. Flera tavlor skildrar någon bra häst eller Annie som är ute och mjölkar korna. Karl-Axel har blivit flitigt anlitad, inte bara av bygdens folk, utan högt uppsatta personer har hittat hit från när och fjärran för att bli ägare om ett alster eller att få reparerat något gammalt föremål som endast han kan.
Snickarboden på gårdsplanen med den svankryggiga ladugården är det en upplevelse att träda in i. Här har Karl-Axels uppfinningsrikedom haft fria händer. Maskiner har konstruerats av symaskiner, mjölkseparatorer m.m. för att bli bandsågar, svarvar, borrmaskiner, sågklingor och slipmaskiner som får göra själva grovarbetet till t.ex en stol.
På vindsvåningen snidas dekorationerna till eller som numera helst nere i sängkammaren där det är gott och varmt.
Att jag slutade med jordbruket berodde på de nya tiderna. Jag hade måst sätta upp med ett fullt maskineri. Och det hade inte gått som åren skubbat på mig. Skall man jobba med jordbruk skall man inte hålla på för länge. På sista tiden har de gamle bönderna fått gå och arbeta för länge. Förr kunde dom sluta tidigare för då fanns det söner som tog vid. När jag räknar jordbruket för ett fint yrke då räknar jag att det är fullföljt i ens bästa arbetsår.
Källa: Gärdhemsbygden 2021