Rustorp
Av Eva Persson
Erik G Eriksson beskriver sin fädernegård i en uppsats om Rustorp för en festskrift tillägnad Eriks farbror kyrkoherde August Rudberg på dennes 70-årsdag år 1912.
Erik var tillsammans med sin far Johan Edvard Eriksson de sista ägarna till denna gård, som till vissa delar gått i arv i flera generationer.
Den moderlöse Erik växte upp med sin far och sina två ogifta fastrar, Johanna Maria (f 1843) och Anna Sofia (f 1846), som enligt honom själv var i moders ställe.
Både far och son ägnade sig åt att skriva dagböcker. Edvard började skriva redan som ung pojke, men de böcker som finns bevarade på Skara Stiftsbibliotek omfattar åren 1984 fram till strax före hans död 1938. Sonen Erik fick på sin 15-åradag 1892 en dagbok av sin far och skrev sedan under drygt 20 år.
Erik råkade ut för en olyckshändelse strax före jul 1898.när han arbetade med en arm till en mjölkkärra slant yxan och han högg sig i vänstra knäet. Trots att han fick behandling av läkare blev det så illa att han efter en vecka i hemmet fick läggas in på Vänersborgs lasarett. Komplikationer tillstötte och han opererades flera gånger men efter tre månader återstod endast amputation. Efter ytterligare två månaders sjukhusvistelse fick han äntligen komma hem.
Denna händelse kom att sätta sin prägel inte bara på hans utan även på hans fars liv. Förmodligen hade Erik sett Erik som den självklare arvtagaren som skulle vidareförvälta den gamla släktgården. Så blev nu inte fallet utan år 1915 nödgades de sälja gården. De bodde dock kvar i huset till 1920, 1937då de flyttade till Skogshyddan under Artorp, där båda levde kvar till sin död – Johan Edvard 1938 och Erik Gustaf 1948.
1937 skänkte Erik de två stora kandelabrarna som står på ömse sidor om altaret i Gärdhems kyrka. Fastigheten Skogshyddan med lösöre tillföll Gärdhems församling genom testamente efter Eriks död.
Källa: Gärdhemsbygden 2006